Agitatorn

Palmes fräna och polemiska stil gav honom fiender till både höger och vänster. Hans hårda kritik mot USA under Vietnamkriget betraktades till exempel som hyckleri på vänsterhåll, då Sverige samtidigt hade ett tätt samarbete med USA. Ur högerperspektiv satte Palme Sveriges förbindelser med USA på spel i ett läge där landet militärt var beroende av samarbete med amerikanerna.

– Han ville få stopp på Vietnamkriget, inte bryta banden med USA, som han egentligen hade en ganska hög tanke om. Det var en farlig balansgång, men när kriget var över återställdes relationerna.

Alla utspel hade inte gynnsam utgång. Palme var en av Sveriges mest älskade politiker – men samtidigt en av de mest hatade. Statsministern kritiserades ofta för en mesig linje gentemot Sovjetunionen. Han trasslade in sig i den för regeringen mycket pinsamma IBaffären, som bland annat återges i detalj i Jan Guillous memoarer.

Under Palme upplevde Socialdemokraterna både rekordlågt och rekordhögt väljarstöd dittills. ”Klassförrädare” kallades han av många inom näringslivet, bland annat på grund av löntagarfonderna som skulle öka fackförbundens inflytande. Utrikespolitiskt kom han på kant med både Margaret Thatcher och Ronald Reagan.

– Han gick i gång på polemik och debatter så till den grad att han skaffade sig fiender han inte hade behövt få, säger Berggren.