Camille Claudel rediviva
● På Rodinutställningen, som just nu pågår i Ateneum, är ett hörn i övre våningen sammanställt som en tablå kring triangeldramat i skulptörens liv. En byst föreställande Auguste Rodin, skulpterad av hans elev och älskarinna Camille Claudel står bredvid ett gipshuvud föreställande Camille Claudel (bilden) skulpterat av Rodin. Snett bakom, ursinnigt stirrande, finns en allegorisk skulptur av Frankrike, gjord av Rodin för en tävling som han för övrigt förlorade. Det ansågs inte lämpligt att Frankrike skulle se så arg ut. Modell för den rasande Frankrike var Rose Beuret, Rodins mångåriga livspartner. I fonden projiceras ett foto i jätte- format av den unga Camille Claudel arbetande i Rodins ateljé.
På Rodinmuseet i Paris har Camille Claudel (1864-1943) fått ett eget rum, där flera av hennes främsta verk är utställda: De märkliga miniatyrerna Les Causeuses (Pratmakerskorna) och La Vague (Vågen) som visar diminutiva, detaljerat utarbetade kvinnofigurer i koncentrerat samtal med varandra eller badande i skuggan av en enorm våg. La Valse (Valsen), där en naken man och en kvinna i svepande kjol dansar omslingrade. Camille Claudel var, liksom Rodin, den ex- pressiva kroppslighetens mästare. Hon hade först skulpterat båda de älskande nakna. Ministeriet för de sköna konsterna påbjöd dock en förmildring av ”det starka realistiska intryck som verket förmedlar”. Så tillkom den böljande kjolen som ironiskt nog förhöjer sensualismen. Och som en avslutning på triangeldramat kan man beskåda l’ Age mur (Mogen ålder), där en gammal käring släpar iväg med en åldrande man medan en ung kvinna bedjande sträcker ut sina armar efter mannen.
Också mycket annat i Rodinmu- seet kan delvis härstamma från Camille Claudel, till exempel Helvetesporten, Kyssen och Borgarna från Calais. Rodin utnyttjade ogenerat sina elever i produktionen av sina storverk. Under 15 år var han och Camille Claudel sammansvetsade, inte bara i kärlek utan också i arbete.
Rodinmuseet har under de senaste åren i nästan lika hög grad besökts för Camille Claudels som för Rodins skull. Hon var i decennier halvt bortglömd, men fick på 1980-talet en renässans med Anne Delbées roman Une femme, Camille
Claudel och filmen där Isabelle Adjani spelar den unga Camille och Gérard Depardieu är Rodin. Camille Claudel hyllas inte bara som en av Frankrikes främsta skulptörer utan också som en kvinnlig konstnär med ett tragiskt och tidstypiskt livsöde. Hon tillägnas levnadsteckningar, konstvetenskapliga studier, romaner, filmer, pjäser och dansföreställningar. I den senaste filmen om henne, Camille Claudel 1815, tolkades hennes lidande, avmagrade jag av Juliette Binoche.
Konsthistorikern och Claudelättlingen Reine-Marie Paris har tagit som sin livsuppgift att hålla sin släkting i rampljuset. Hon har skrivit en biografi om sin morfars syster och varit involverad i upphovsrättsliga processer kring verken. Hennes samlingar utgör basen för Musée Camille Claudel som våren 2016 öppnas i Nogent-sur-Seine.