Skogspatruller i Kambodja riskerar livet
Världens skogar skövlas i nästan oavbruten takt och klimathotet blir allt större. I Kambodja har en grupp skogsinvånare tagit upp kampen mot skogshuggarna och börjat använda sina mobiltelefoner för att sätta stopp för timmerrofferiet.
KAMBODJA Chheng Phan hyschar och instruerar med en handrörelse aktivisterna bakom honom att dela på sig i två grupper. De har sprungit rakt in i den täta skogsvegetationen, i riktning mot ljudet av en motorsåg som nu plötsligt tystnat. En traktor med släp står gömd under några grenar.
Stanna! ropar Chheng Phan och sätter fart igen. Skogshuggarna gör tvärtom och flyr. De hinner undan, men lämnar utrustningen efter sig.
I det övergivna lägret återfinns två motorsågar, tre dunkar vatten, ansjoviskonserver, en halv limpa cigaretter, kläder, sovsäckar, olja och bensin. Runtomkring ligger fem stora träd fällda och uppsågade i väntan på att transporteras bort. I ett träd intill lägret sitter en motorsåg fast halvvägs genom stammen. Det var det sista trädet de tänkt fälla före middag; i lägret står en gryta med kyckling och kokar över en eld.
Aktivisterna från Prey Lang Community Network jublar och går igenom lägret. De häller ut vattnet ur dunkarna, sparkar omkull kycklinggrytan och beslagtar motorsågarna.
Det här är vardag i deras arbete med att beskydda Prey Lang, en skog som sträcker sig över drygt 3 500 kvadratkilometer. Det är den största kvarvarande skogen på den indokinesiska halvön och en av de största i Sydostasien, med över tjugo utrotningshotade djurarter och omkring 200 000 människor, de flesta från den etniska minoritetsgruppen Kuy, som lever av jorden som bönder eller samlare.
Många medbrottslingar
Prey Lang, liksom andra skogar i Kambodja, försvinner snabbt på grund av efterfrågan på lyxtimmer.
Kampanjorganisationen Forest Trends uppskattar att 2 000 kvadratkilometer skog försvinner varje år i Kambodja. Enligt Global Witness som granskat den illegala timmerindustrin i landet omsätter handeln varje år mångmiljonbelopp och är beroende av medbrottslingar inom militären, polisen, tullen och till och med regeringen.
Utan myndigheter att räkna med har Prey Lang Community Network på eget bevåg patrullerat skogen i snart 15 år. Det är först på senare tid som deras arbete över huvud taget uppmärksammats. I fjol belönades de med FN:s Ekvatorpris för hållbar utveckling på klimatmötet i Paris.
De har också fått hjälp av den danska biståndsorganisationen Danmission och Köpenhamns universitet som stöttar aktivisterna med resurser och tekniskt kunnande.
En av deras främsta insatser har varit att utveckla en telefonapplikation för att dokumentera skövlingen.
Så fort skogshuggarnas läger upptäckts drar de yngre medlemmarna fram sina mobiltelefoner. Med appen fotograferar de nersågade träden, talar in information om vad som hänt och sparar alla data ihop med tid och geografisk plats.
– När vi sen kommer ut ur skogen och får täckning på mobilnätet så laddas allt upp till databasen, förklarar Sithuan Chin, programkoordinator för Danmission i Kambodja.
Efter ett år med appen har omkring 10 000 fall av skogsbrott dokumenterats.
Kämpar för sin kultur
För aktivisterna själva, som kommer från samhällen i och runtom skogen, handlar det främst om att bevara sin kultur och möjlighet till försörjning. En del är samlare och livnär sig på att samla kåda från träden; andra fiskar och brukar jorden och oroar sig för vad som händer med vattendragen och odlingsmarkerna när träden försvinner och inte kan suga upp regnvattnet. Men skogens betydelse sträcker sig längre än så.
Enligt FN:s klimat- och skogsprogram UN-REDD orsakar skogsskövlingen i utvecklingsländer nästan 20 procent av de växthusgasutsläpp som människan är ansvarig för. Att beskydda skogar som Prey Lang kan bidra till en minskning av utsläppen, säger Ida Theilade, forskare på institutionen för mat- och resursekonomi vid Köpenhamns universitet.
– Tropikskogarna i Amazonas, Kongo och Sydostasien förhindrar årligen att nästan fem miljarder ton koldioxid släpps ut i atmosfären. Försvinner skogarna accelereras klimatförändringarna, säger hon.
Obrukbara sågar
Chheng Phan bär en av de konfiskerade motorsågarna tillbaka till lägret. Den är tung och svettdropparna rinner ner för hans leende ansikte. Väl framme häller han sand i motorn och testar att dra i gång sågen. Den fungerar inte längre.
– Så kan vi vara säkra på att de inte används igen, förklarar han.
Aktivisterna har ingen laglig rätt att beslagta motorsågarna. De kommer att lämna in dem till den lokala skogsförvaltningen, men eftersom det tidigare hänt att inlämnade sågar dyker upp hos skogshuggarna på nytt vill Chheng Phan försäkra sig genom att först göra dem obrukbara.
Det är för stås en r en punktinsats. Hur ofta de än patrullerar skogen kommer skogshuggarna att vara flera och de som förlorar sina sågar kommer tillbaka med nya. Men med sin aktivism har skogsinvånarna lyckats sätta frågan på den politiska dagordningen i Kambodja.
På FN:s klimatkonferens i Paris lovade Kambodja att öka landets skogstäcke till 60 procent fram till år 2030. Enligt organisationen Open Development Cambodia är den nuvarande nivån strax under 50 procent. Premiärminister Hun Sen, som själv har kopplingar till timmermagnater, bildade i januari en kommitté, Coalition Committee for Forest Crime Prevention, för att ta sig an problemet. Det är förstås lättare sagt än gjort, särskilt i ett av världens mest korrupta länder.
Chea Sokheoun, en av aktivisterna i PLCN, sätter inte mycket hopp till regeringens ambitioner.
– Hur ska de lyckas? Vi har inte sett några förbättringar i skyddet av skogen under de senaste 15 åren.
Tvärtom upplever han att skogshuggarna blivit fler och hotfullare. Trots riskerna tänker han och aktivisterna i Prey Lang kämpa vidare, men de konstaterar att problemet är större än Kambodja.
– För att bevara den här skogen måste vi stoppa den globala efterfrågan på lyxtimmer. Vi behöver reglering av marknaden och större kontroll över handeln, och det kan vi inte själva lösa, säger Chea Sokheou.