Sveriges asylkostnader på rekordnivå till 2020
Svenska statens kostnader för migrationspolitiken beräknas uppgå till 70–80 miljarder kronor (7,6–8,7 miljarder euro) årligen de kommande åren. Det minskar regeringens utrymme för nya reformer.
– Självklart, det påverkar möjligheten att genomföra reformer. Det reformutrymme som normalt sett växer fram när man har en tillväxt som nu, det blir naturligtvis mindre, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Först efter 2020 väntas statens kostnad för asylmottagning och integration sjunka från de rekordhöga nivåerna. Jämfört med året före flyktingkrisen, 2014, bedöms migrationspolitiken i snitt kosta nästan 50 miljarder kronor mer årligen. Det är lika mycket som det svenska försvaret kostar.
– Det är inte så att man hade kunnat använda de här 50 miljarderna till andra reformer, säger Andersson som påpekar att staten också skulle ha sparat mer om migrationskostnaderna hade varit lägre.
Nu väntas de offentliga finanserna, det vill säga staten och kommunerna, gå med underskott fram till 2019, enligt regeringens ekonomiska vårproposition. Samtidigt utlovar regeringen nya reformer framöver för att uppfylla löftet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Kommunerna ska dessutom få tio miljarder kronor från nästa år för att stärka välfärden.
Moderaternas Ulf Kristersson varnar för att kostnadsökningarna ”tvingar ut allt annat om inget görs”
– Regeringen släpper systematiskt greppet om de offentliga finanserna, säger Kristersson.
Inte oroad
Finansministern hävdar dock att statsfinanserna är sunda eftersom det handlar om en ”tillfällig kostnadspuckel”. Hon är inte oroad och räknar med ett överskott 2021. Stora åtstramningar i framtida budgetar på grund av flyktingkrisen är inte aktuellt.
–Det vore inte lämpligt att göra stora skattehöjningar eller besparingar för att möta kostnaderna, säger Andersson.
Regeringens utgiftsberäkningar bygger på Migrationsverkets mellanscenario, vilket innebär 100 000 asylsökande i år och 75 000 årligen fram till och med 2020. För närvarande sö ker dock omkring 500 personer asyl i veckan, vilket är betydligt lägre än regeringens beräkningar.
31 miljarder
Redan i år får Migrationsverket 31 miljarder kronor extra. Miljarderna behövs för att klara boendekostnader för, och ersättningar till, asylsökande.
– Det är en sinnessjuk prioritering, säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt.
Han tycker att Migrationsverket borde få klara sig utan en sådan stor anslagshöjning, dock utan att precisera hur det ska gå till.
Regeringen föreslår även en del mindre anslagshöjningar för i år på grund av flyktingmottagningen, till exempel pengar till skollokaler, språkundervisning, snabbare bedömningar av flyktingars utbildning, samt mer resurser för att öka tryggheten på asylboenden.
Mer pengar anslås också för att se till att de som får avslag på asylansökningar också återvänder till hemlandet. Polisen får ett tillskott för att klara en ökad arbetsbelastning och Säpo får mer pengar för att stärka arbetet mot terrorism.