Överlevare
HBTQ I El Salvador, som har världens högsta mordstatistik, löper transpersoner tre gånger högre risk att mördas än folk i allmänhet. Förövarna har inget att frukta. Sedan 2013 har ett femtiotal transpersoner mördats. Ingen har dömts för dåden.
Att vara offentlig transperson är det farligaste man kan vara i El Salvador. Karla Avelar vet vad hon talar om. – Vi misshandlas ofta av polisen eller arresteras på måfå, säger hon. Läs hennes berättelse i dagens HBL.
I utkanterna av de centrala delarna i El Salvadors huvudstad San Salvador huserar organisationen Comcavis Trans i ett tvåvåningshus. Det omgärdas av en hög mur med övervakningskameror och elektrifierad taggtråd. Fönster och dörrar är gallerförsedda. I receptionen sitter 21-åriga Nathalie Hernandez. Hon är lätt sminkad med håret uppsatt i hästsvans och klädd i rosa T-tröja och tajta blå jeans. Nathalie är transsexuell och anställd på Comcavis Trans som kämpar för hbtqpersoners rättigheter.
– Jag är alltid rädd ute på gatorna, framför allt när det är mörkt. Vi är mycket utsatta. Ber vi polisen om hjälp kan vi råka ännu värre ut, säger hon.
El Salvador har världens högsta mordstatistik. Under 2015 mördades 6 650 personer. Enligt representanter för det latinamerikanska nätverket Redlactrans löper transpersoner tre gånger högre risk att mördas än folk i allmänhet. 39-åriga Karla Avelar, en av grundarna till Comcavis Trans, berättar att man nyss har flyttat in i byggnaden.
– Vi fick byta adress efter upprepade mordhot. Att vara en offentlig transperson är det farligaste man kan vara i El Salvador, säger Karla.
Våldtagen av 200 män
Mellan 2013 och 2015 mördades 47 transsexuella i El Salvador. Hittills under 2016 har minst två transpersoner dödats. Inga misstänkta har gripits för dåden. Karlas bakgrund ger en hård, men realistisk, bild av transpersoners utsatthet. Hon föddes i en by under det salvadoranska inbördeskriget (1979–1992) och insåg vid åtta års ålder att hon var en flicka. Tre år senare rymde hon till San Salvador där hon levde på gatan. Efter att ha misshandlats och våldtagits tog en transkvinna henne under sina vingars beskydd.
– Jag identifierade mig med henne och började bära kvinnokläder, säger Karla.
Hon började även prostituera sig. När en seriemördare härjade bland prostituerade transkvinnor i San Salvador, 1993, blev Karla ett av hans offer. Hon sköts med nio skott. På sjukhuset fick Karla veta att hon hade hiv.
– Jag kunde inte acceptera det och fortsatte att arbeta som prostituerad, säger hon.
I slutet av 1990-talet etablerade sig två kriminella gäng, MS-13 och Barrio 18, i El Salvador. De livnär sig bland annat på utpressning. När Karla vägrade betala ”skatt” till ett gäng mejades hon ned med fem skott. Hon överlevde även det. Kort därpå blev hon åter attackerad. Denna gång av några killar med kniv. Hon försvarade sig och greps sedan för misshandel. Hon dömdes till 5 års fängelse.
– Jag fick sitta i ett fängelse för män med nästan enbart gängmedlemmar, bland annat från gänget som hade skjutit mig. De försökte slå ihjäl mig med basebollträn. Andra dagen blev jag våldtagen av cirka 200 män. De köade för att våldta mig, säger hon.
När Karla släpptes, 2005, var hennes hälsotillstånd dåligt. Hon fick vård hos en frivilligorganisation.
– Därefter beslöt jag mig för att viga mitt liv åt att hjälpa andra transsexuella som hade hiv och aids, säger hon.
Polismisshandel
Comcavis Trans samarbetar med ett nätverk av NGO-organisationen för att El Salvador ska leva upp till åtaganden som landet har förbundit sig till genom internationella konventioner mot diskriminering. Det är inte olagligt med samkönade relationer, men hbtq-personer utsätts för omfattande diskriminering och hatbrott. Samhället genomsyras av traditionella värderingar och homofobi som eldas på av medier, konservativa politiker och katolska kyrkan.
– Kyrkan har till exempel uppmanat familjer att kasta ut homo- och transsexuella döttrar och söner, säger Karla.
Transpersoner, såväl manliga som kvinnliga, är särskilt utsatta. De flesta övergreppen sker på gatan, vanligast är misshandel och okvädningsord. Polisen står för en stor del av trakasserierna.
– Vi misshandlas ofta av polisen eller arresteras på måfå, säger Karla.
De flesta drar sig för att göra polisanmälningar som inte kommer att utredas. Karla plockar fram buntar med outredda anmälningar om alltifrån våldtäkt, misshandel och hot till diskriminering på skolor, arbetsplatser, sjukhus och olika myndigheter. Comcavis Trans överlämnar dem till El Salvadors ombudsman för mänskliga rättigheter som försöker gå vidare med fallen. En del har hamnat hos Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, men det salvadoranska rättsmaskineriet är låst när det gäller hbtq-personer. Likaså när det gäller att hitta förövarna bakom morden på över 500 hbtq-personer, framför allt transkvinnor, sedan 1993.
– Jag misstänker att gängen eller polisen ligger bakom många mord, men det är omöjligt att veta eftersom de aldrig utreds, säger Karla.
Rädd att bli mördad
Karla menar att straffriheten uppmuntrar till nya övergrepp. Själv lever hon under konstant hot.
– Jag är rädd för att bli mördad, men kan handskas med det. Jag har min stolthet och en kamp att föra. Jag tänker inte belöna trans- och homofober genom att fly utomlands, även om jag har erbjudits asyl i flera länder. När de flesta av våra mål är uppfyllda kanske jag gör det, men inte nu. Det skulle försvaga vår organisation, säger hon.
Ett mål uppnåddes i oktober 2015. Efter påtryckningar från Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och hbtq-organisationer inkluderades våld på grund av sexuell läggning och könsidentitet i hatbrottslagarna.
– Det är för tidigt för att säga vad det innebär i praktiken, men vi kommer att trycka på för att lagen ska implementeras i realiteten, säger Karla.
Hat och intolerans
I San Salvadors centrum har El Salvadors ombudsman för mänskliga rättigheter, David Morales, sitt kontor. Han säger att flera av de transsexuella mordoffren har varit människorättsaktivister, men att inget pekar på att en särskild grupp skulle ligga bakom.
– Det kan vara enskilda individer, men motiven är hat och intolerans som inte staten gör något för att motarbeta, säger han.
Han har inte mycket gott att säga om rättssystemet. Frågan är om det inte är överbelastat. El Salvador har trots allt världens högsta mordstatistik.
– Det påverkar, men när det gäller brott mot hbtq-personer så går man aldrig vidare i utredningarna. De flesta fall fastnar hos polisen, men åklagarmyndigheten har ansvar för att gå vidare i processen och den sköter inte sitt jobb. Därmed gör polisen det inte heller, säger David.
Han vittnar om ett rättssystem, infekterat av trans- och homofobi, som skulle behöva städas upp, bland annat genom oberoende internutredningar.
– De som skyddar kriminella och inte sköter sina jobb ska sparkas eller fängslas. Dessutom måste hbtqrätt ingå i juridikutbildningarna. Lagreformer spelar ingen roll om det råder straffrihet. Lagarna måste tillämpas i praktiken så att de respekteras. Jämsides med detta behövs program för att hbtq-personer ska integreras i samhället, säger David.
Flera av de internationella antidiskrimineringskonventionerna som El Salvador har ratificerat har endast resulterat i dekret, inte i lagar. Hit hör diskriminering av hbtqpersoner.
– Den sittande (vänster)regeringen behöver politiskt stöd för en lagreform. Många konservativa partier är emot det, men det pågår åtminstone en öppen debatt, säger David.