Nytt förslag om att Norden ska jobba tajtare

Debatten om en nordisk förbundsstat har flera gånger varit aktuell och verkar bli det igen. En opinionstext om fördelarna med nordisk federation har delats tusentals gånger på Facebook. De flesta debattörer är överens om att idén är fin men rätt orealistisk.

Ordförande Magnus Ek på Centerpartiets ungdomsförbund i Sverige har skrivit en debattartikel på SVT som argumenterar för en nordisk federation. Det är inte första och knappast den sista gången som någon lyfter fram förslaget om en nordisk förbundsstat. För ett år sedan kastade Aalto-universitetets ekonomiprofessor Sixten Korkman fram ett liknande förslag i en kolumn i Finnairtidskriften Blue Wings. Också den svenska historikern Gunnar Wetterberg har tagit upp idén i en bok. Magnus Eks debattartikel har delats över tiotusen gånger på Facebook medan tidigare opinionstexter också väckt livlig debatt i Norden.

I det här sammanhanget innebär begreppet ”federation” en sammanslutning av flera stater, det vill säga en förbundsstat. Enligt svenska nationalencyklopedin är det ett förbund av flera delstater med gemensam grundlag och författning samt försvars- och utrikespolitik. Delstaterna har lokala regeringar och varierande grader av självständighet men svarar till en federal myndighet i frågor som berör dem alla. Den federala myndigheten är den högsta makten i förbundsstaten.

Magnus Ek skriver att det bara finns fördelar med en nordisk federation. Han räknar upp en gemensam ekonomisk politik och valuta, ökad rörlighet mellan arbetsmarknaderna, stark militärmakt och gemensamma nordiska värderingar som argument för en nordisk förbundsstat. Han citerar opinionsundersökningar som är mycket positiva till förslaget.

– Friheten föds genom mer internationellt samarbete, inte mindre, skriver Ek i sin opinionstext och syftar på att vi nu lever i tider av europeisk splittring.

Ryssland ett hot

Han betonar också att vi behöver en förbundsstat på grund av ett mer och mer aggressivt Ryssland.

– Rysk aggression både i Georgien, Moldavien och Ukraina men också mer subtila övningar mot både Finland och Sverige ökar kraven på ett stärkt nordiskt samarbete. Rimligtvis bör en stark federalstat sluta upp som medlem i Nato, där Danmark, Norge och de flesta av våra andra militära samarbetspartner redan är medlemmar, skriver Ek.

Tidigare har debattörer pekat på de eventuella bristerna med en nordisk förbundsstat. Bland annat Sixten Korkman sade i HBL i fjol att frågan skulle väcka ett ramaskri i Finland om någon politiker skulle ta upp frågan. Dessutom sade han att förbundsstaten skulle vara orealistisk, något som riksdagsledamot Jan Vapaavuori (Saml) uttalade sig om redan 2009 i HBL.

– För att det skulle kunna uppstå en diskussion där man seriöst skulle diskutera någonting sådant borde det ske en dramatisk förändring i vår omgivning, skrev Sixten Korkman i Blue Wings.

Den tidigare nordiska samarbetsministern och direktören vid Nordiska rådet Jan-Erik Enestam har också uttalat sig om saken i HBL.

– Det finns fortfarande en massa gränshinder mellan länderna som gör det svårt både för folk och att flytta över och etablera sig, sade han.

Trots kritiken har debattörerna varit ense om att en nordisk förbundsstat kunde bli en stormakt, både ekonomiskt och militärt, och samtidigt få en stark röst i internationella sammanhang.

Men de flesta ser det här mer som en dröm än som en riktig möjlighet.

Magnus Ek tycker inte det är orealistiskt – han anser att det är möjligt på lång sikt.

– Jag tror att man borde börja ta små steg mot en nordisk förbundsstat nu och det första steget är fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna. Mitt förbund har redan i flera år uttryckt att det här är vad vi vill, säger Ek till KSF Media.

Han berättar att han länge har följt med diskussionerna i Finland. Han anser också att flera finska politiker, bland annat Carl Haglund och före detta presidenter, visat intresse för ett sådant förbund, åtminstone mellan Finland och Sverige. Han berättar att orsaken till debattartikeln var att inspirera en livlig debatt i Sverige eftersom han anser att den inte tagits upp lika mycket som i Finland.