OS-notan växer i sargat Brasilien
Slutnotan för sommarens dyra OS-arrangemang i Rio de Janeiro hamnar i runda slängar över 4 miljarder euro. Summan är hisnande i ett ekonomiskt sargat Brasilien där klassklyftorna återigen växer efter de senaste årens lågkonjunktur.
Det finns stora regionala skillnader, inte minst när det gäller sjukvården. Andrés Rivarola Puntigliano föreståndare för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet, om Brasiliens alltjämt stora klasskillnader.
När Brasilien ansökte om värdskapet för de olympiska spelen gick ekonomin fortfarande uppåt. Men i samband med att ekonomin försämrats har det stora arrangemanget – som väntas dra över budgeten med 51 procent – lett till omfattande protester runtom i landet.
– Rio har drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Delstaten Rio de Janeiro stod inför en svår ekonomisk situation innan de beviljades vissa lättnader av regeringen, säger Andrés Rivarola Puntigliano, föreståndare för Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.
Klassklyftorna krympte
Annat var det förr, då Brasiliens ekonomi gick som tåget. I början av 2000-talet gjordes stora satsningar på sociala reformer, som det omfattande välfärdsprogrammet Bolsa família med stöd till de mest ekonomiskt utsatta familjerna. Klassklyftorna började så sakteliga krympa.
– Det var ett trendbrott i Brasiliens historia. Fattigdomen minskade och inkomstskillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste minskade, säger Rivarola Puntigliano.
Men orättvisorna är fortfarande betydande, understryker han.
– Det finns stora regionala skillnader, inte minst när det gäller sjukvården. Hela den norra delen av Bra- silien, med delstater som Pernambuco och Bahia, är regioner som är enormt eftersatta.
Utvecklingen började stanna av i samband med den ekonomiska recessionen och nu växer återigen den extrema fattigdomen, enligt en rapport från det ansedda forskningsinstitutet Instituto de pesquisa econômica aplicada, IPEA.
Nedskärningar i välfärden
För att få bukt med det kritiska läget försöker den nuvarande regeringen – med den djupt impopuläre tillförordnade presidenten Michel Temer i spetsen – hitta sätt att skära i de statliga utgifterna. Den brasilianske statsvetaren Glauco Peres da Silva vid São Paulos universitet USP tror dock inte att Temer vågar röra Bolsa família.
– Men han har signalerat att han tänker göra nedskärningar när det gäller andra sociala välfärdsprogram, säger Glauco Peres da Silva på telefon till TT.
Han får medhåll av Claes Nord- ström, landanalytiker på Exportkreditnämnden.
– Man försöker skära lite över hela linjen, med undantag för Bolsa família. Det den nya regeringen försöker göra nu är att få statsfinanserna i balans, som ett första steg, säger han.
Långsiktigt måste de dock ta tag i problemen på en strukturell nivå, påpekar Nordström. Utbildningssys- temet och infrastrukturen fungerar dåligt. Därtill bygger den brasilianska ekonomin på ett regionalt fördelningssystem som innebär att delstaterna automatiskt tilldelas medel ur statsbudgeten, som är på förhand fastslagna.
– För att ändra på det krävs en ändring av konstitutionen. Dessutom har Brasilien ett pensionssystem för de statligt anställda som är något i hästväg. Man kan pensioneras väldigt tidigt och det kostar förstås mycket pengar, säger Claes Nordström.