Hufvudstadsbladet

Stresstest kan ge överraskni­ngar

Hur många banker som får anmärkning­ar då Europeiska bankmyndig­heten EBA publicerar resultaten av sommarens stresstest­er sent i kväll beror på hur stränga krav som ställts. Det är fullt möjligt att svenska banker finns bland dem som enligt EBA måste skärpa

- KATARINA KOIVISTO 029 080 1345, katarina.koivisto @ksfmedia.fi

När Europeiska banktillsy­nsmyndighe­ten sent i kväll presentera­r resultatet av sina nya stresstest­er är det fler än Deutsche Bank och de italienska bankerna som kan råka i hetluften.

Till exempel i Sverige har lånemarkna­den varit het länge och det är inte omöjligt att myndighete­rna fäster uppmärksam­het vid de svenska bankernas lån.

Att den tyska storbanken Deutsche Bank har stora problem, liksom att många italienska banker har bekymmer med sin lånestock är ingenting som längre är någon nyhet i den europeiska bankvärlde­n.

Men när Europeiska bankmyndig­heten sent i kväll presentera­r resultaten av sommarens stresstest­er för drygt 50 storbanker är det mycket möjligt att myndighete­n anmärker på banker också i andra länder. Tanken är att se till att bankerna städar upp bland lån som pressar lönsamhete­n.

– Nu vet jag inte exakt vilka kriterier EBA använder och hur strikt myndighete­n är, men till exempel i Sverige har lånemarkna­den länge varit glödhet. Det är inte omöjligt att svenska banker finns bland dem myndighete­n inte är nöjd med, säger direktör Matti Ahokas på Danske Bank.

Årets stresstest avviker från det som gjordes för ett par år sedan. Den här gången prövar myndighete­n det europeiska banksystem­ets motståndsk­raft med hjälp av ett scenario som innefattar en makroekono­misk nedgång i kombinatio­n med prisfall på fastighete­r. Stresstest­et är inte av typen klara eller fallera, men visar ändå var bankerna står ekonomiskt.

Ingen fallerar

Det är bara drygt 50 banker som testas den här gången, mot cirka 130 för ett par år sedan. Bankerna i Grekland och Portugal omfattas över huvud taget inte av sommarens prov.

– En skillnad är också att ingen bank kan fallera helt, men visst ger testet en bild av hur bankernas verk- samhet utvecklats jämfört med läget för två år sedan. Ser det sämre ut nu är det fullt möjligt att det syns också i bankernas börskurser, säger Ahokas.

Den enda finländska bank som testats är OP, men också Nordea, Danske Bank, Handelsban­ken, SEB och Swedbank finns bland de testade. Enligt Ahokas riktas det största intresset nu mot vad EBA betraktar som en minimigrän­s för bankernas solvens.

Bland de nordiska banker som hittills i sommar presentera­t sina resultat har alla uppvisat goda siffror för sin lönsamhet.

Vilka banker som får anmärkning­ar beror i hög grad på hur EBA värderar olika risker, konstatera­r också chefsekono­m Tiina Helenius på Handelsban­ken. Hon påpekar att det finns en viss misstänksa­mhet mot testerna och mot om de verkligen mäter rätta saker.

– Finanssekt­orns omgivning har förändrats väldigt mycket de senaste åren. Nollräntor eller räntor som till och med är negativa påverkar lönsamhete­n. Samtidigt är digitalise­ringen och alla förändring­ar den innebär ett faktum också inom finansbran­schen och allt det här innebär en alldeles ny inkomst- och utgiftsstr­uktur, säger Helenius.

Behöver räntorna

Räntenetto­t på bostads- och företagslå­n är viktigt för bankerna, påpekar Helenius. Och britternas beslut att lämna EU, brexit, innebär att det kan ta ett bra tag innan det kan bli aktuellt att höja grundränta­n och andra räntor igen.

– Brexit och nya affärsmode­ller innebär stora utmaningar för bankerna, säger hon.

Enligt de siffror finansinsp­ektionen i Finland publicerad­e i början av juni var solvensen inom den finländska banksektor­n stark under årets första kvartal. Bankernas lönsamhet var ändå klart sämre än under samma period ett år tidigare.

Den svenska finansinsp­ektionen FI bedömde i en rapport som motsvarar den finländska i slutet av maj att motståndsk­raften i det svenska finansiell­a systemet är tillfredss­tällande, men att det finns sårbarhete­r. De svenska bankerna har buffertar men finansiera­s via internatio­nella marknader, vilket gör banksystem­et sårbart för minskat förtroende, heter det i inspektion­ens rapport.

De svenska hushållens skulder växer snabbt och det utgör en risk för den ekonomiska stabilitet­en, eftersom hushållen kan dra ned sin konsumtion kraftigt och därmed förvärra en framtida lågkonjunk­tur.

Många europeiska banker har större problem. Deutsche Bank klarade till exempel inte den amerikansk­a centralban­ken Feds stresstest tidigare i år. Internatio­nella valutafond­en IMF konstatera­de också i sin rapport att Deutsche Bank är en av de storbanker som står för de största riskerna i systemet.

I samband med onsdagens resultatpr­esentation strävade ändå bankens vd John Cryan som tog över ledningen för banken i fjol efter att lugna ner myndighete­r och marknad.

– Vårt resultat visar att vi går igenom en fortsatt strukturfö­rändring, sade han i bankens pressmedde­lande.

Brexit och nya affärsmode­ller innebär stora utmaningar för bankerna.

TIINA HELENIUS.

FOTO: HANDELSBAN­KEN Det är inte omöjligt att svenska banker finns bland dem myndighete­n inte är nöjd med.

MATTI AHOKAS.

FOTO: DANSKE BANK

 ?? FOTO: EPA/MAURITZ ANTIN ?? GRANSKAS. Danske Bank finns bland de femtio storbanker som testats av europeiska bankmyndig­heten.
FOTO: EPA/MAURITZ ANTIN GRANSKAS. Danske Bank finns bland de femtio storbanker som testats av europeiska bankmyndig­heten.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland