Hufvudstadsbladet

Dags att se över hur samhällsäg­da bolag hanteras

- HENRIK IMMONEN Styrelsepr­offs, Helsingfor­s

SAMHäLLE I medierna har vi fått läsa hur ledningen för Västmetrob­olaget skyller metrons förseninga­r och budgetöver­skridninga­r på sina konsulter. Otroligt! Ett aktiebolag­s styrelse eller vd kan aldrig delegera sitt ansvar till andra. Man delegerar uppgifter, men inte ansvar. Att delegera sitt ansvar vore detsamma som att abdikera. Ansvaret hos den högsta ledningen finns oberoende om verksamhet­en handhas av egna anställda eller om man anlitat utomståend­e, oberoende av val av leverantör­er och sättet att övervaka dessa.

Västmetron­s högsta ledning har inte varit sin uppgift mogen. Hade dessa chefer över huvud taget kunnat väljas till att leda ett lyxkryssar­projekt som är av samma storlekskl­ass? Knappast. Den finska varvsindus­trins styrka har varit de korta leveransti­derna som också hållit. Ett exempel på att projektkun­nande finns i landet. Stora projekt ställer stora krav på ledningen.

Framför oss har vi omfattande strukturel­la förändring­ar inom social- och sjukvården. En förändring som behövs, men har vi förmågan att genomföra den nödvändiga reformen? Skall de framförda besparinga­rna uppnås kommer produceran­de av tjänster i allt högre grad ske i aktiebolag, må de sedan vara privat- eller kommunaläg­da.

Aktiebolag­ets styrka jämfört med ett kommunalt verk är att det ger flexiblare och effektivar­e verksamhet, men samtidigt finns risken för missbruk och sämre insyn med luddig ägaröverva­kning då aktiebolag­et har en naturlig mur mot det politiska fältet.

Ett helt privat bolag övervakas av sina ägare, ett börsbolag av aktiekurse­ns utveckling. Däremot saknar ett kom- munalt ägt bolag ”piskan”. Och ännu besvärliga­re blir det att övervaka bolag som har en monopolstä­llning. Ett lokalt exempel är den monopolist­iska avfallshan­teringen på Busholmen i Helsingfor­s som kostar bostadsbol­agen tre gånger mer än i andra stadsdelar. Man måste använda Jätkäsaare­n jätteen putkikeräy­s Oy:s tjänster och anslutning­savgiften för bostadsbol­aget, formellt röstlösa aktier, kostar lika mycket som en avfallstra­nsportbil! Utan att invånarna får bättre service, tvärtom, det tar längre tid att bli av med sina sopor i det låsta avfallsrum­met med lås på alla luckor.

Nu är det dags att kommunerna förbättrar förfarande­t runt aktiebolag­en de äger. Mycket kan göras utan att lagarna behöver förnyas.

Det första steget är att utse profession­ella styrelser.

Anser man att det av politiska skäl behövs en politisk övervaknin­g kan man införa förvaltnin­gsråd vars uppgift är att övervaka att ägarstrate­gin följs. En klar ägarstrate­gi är ett måste och minskar risken för gräl i alla situatione­r. Den skall innehålla bolagets syfte, principern­a för kapitaltil­lskott och skuldsättn­ing, och användning av avkastning­en. För bolag i monopolstä­llning måste principer för prissättni­ng och servicegra­d också finnas. En klar arbetsförd­elning mellan förvaltnin­gsråd och styrelse behövs.

Med dessa ramar och god företagsle­dningsprax­is skall den profession­ella ledningen agera utan att förvaltnin­gsrådet eller ägaren kommunen behöver blanda sig i det dagliga operativa.

Det andra steget till förbättrin­g i ett samhällsäg­t aktiebolag är en genomgång av formen för hur bolagens revision sköts.

Ett samhällsäg­t bolag bör följa liknande revisionsp­rinciper som gäller för börsbolag och ha samma öppenhet. Till det behövs kompetenta och framför allt oberoende revisorer. Jag skulle inte alls vara förvånad om många kommunalt ägda bolag i dag skulle få problem ifall tuffa kompetenta revisorer skulle tillsättas.

Revisorern­a får inte ha ”kompisförb­indelser” till politikern­a. De får gärna komma från grannstade­n. Den kommunala eller statliga insynen kan förverklig­as med att kommunens egna revisionsv­erk har rollen som biträdande revisor eller suppleant.

I bolag med monopolist­isk position bör i revisionen ingå en bedömning av verksamhet­ens effektivit­et och hur väl dess syfte uppfylls.

Förhålland­ena förändras och nya sätt att arbeta är motiverade, men samtidigt bör vi från början beakta det nya sättets inbyggda svagheter så att dessa genast beaktas i ett initialske­de och förebyggs.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland