Socialt umgänge vid sidan av språkundervisning
Majid Alshujiri och Mohammed Al-Mulla kommer från Irak. De har varit i Finland i knappt ett år och har båda lyckats få uppehållstillstånd, egna bostäder och studieplatser. I september i fjol inleddes undervisningen i finska på flyktingförläggningen i Evit
– Att tala och förstå andras tal är inte svårt men grammatiken, framför allt kasusformerna, är besvärliga, säger Majid Alshujiri.
Han har lärt sig det mesta på språklektionerna men använder ibland även Googles översättningsredskap. Också de andra eleverna på Froms lektion berättar att de använder Google då de vill veta vad något ord eller uttryck betyder eller hur det uttalas.
– Det mesta har jag lärt mig här men jag använder också Youtube och Google, säger Aliagha Fayazi som kommer från Afghanistan.
De andra instämmer. Youtube är ett populärt redskap på förläggningen eftersom videosnuttarna kan hjälpa med uttalet och utvidga ordförrådet.
Mohammed Al-Mulla har en annorlunda situation. Han är lärare i arabiska och har inga svårigheter att lära sig nya språk. Han tycker det är viktigare att lära sig grammatik än att googla.
– Google är inte pålitligt, resultaten kan vara vad som helst, säger han.
För att stärka sina kunskaper i finska tittar han helst på tv-nyheter och Yles kanaler. I augusti ska han fortsätta sina språkstudier på Amiedu i Helsingfors.
Jag upplever att växelverkan mellan lärare och elever är viktigt. Under mina lektioner skämtar vi och skrattar mycket. Maarit From volontär
Stödperson och lärare
– Det finns väldigt stora skillnader bland de boende på förläggningen. De akademiskt utbildade blir lätt frustrerade om lektionernas innehåll är alltför lättsamt och så finns det personer som knappt kan läsa och skriva, säger volontären Maarit From.
På Evitskog ordnas språkundervisning varje dag. De boende har delats in i tre grupper: de som behöver stöd med läs- och skrivkunskaper, de som inte talar engelska och de som gör det.
From undervisar dem som kan engelska. Under lektionerna talar hon finska så gott det går och fyller på med engelska vid behov.
Den här gången har From åtta elever på lektionen samt Al-Mulla och Alshujiri som kommit till förläggningen för att berätta om sina erfarenheter av att lära sig finska. I gruppen finns en irakier, resten är från Afghanistan. Irakierna talar arabiska som sitt modersmål, afghanerna dari. Förutom From finns även Helene Koskinen med på lektionen som en sorts hjälplärare.
Både From och Koskinen har på sig Röda Korsets västar. För ungefär ett år sedan läste From att Luckan i Kyrkslätt letade efter volontärer till förläggningen i Evitskog, som drivs av Finland Röda Kors. Hon har tidigare jobbat som stödperson för personer som lider av psykisk ohälsa.
– Jag är arbetslös för tillfället så jag tänkte att jag kunde ställa upp som stödperson eftersom jag gjort det tidigare, säger From.
Lite senare efterlystes personer som kunde undervisa finska på förläggningen. From har en universitetsexamen och tänkte att hon kanske var tillräckligt kompetent.
– Jag är utbildad stödperson men inte utbildad lärare. Vi höll ett möte i två timmar på förläggningen och följande vecka inledde vi undervisningen. Allt gick snabbt.
Viktigt med växelverkan
Froms elever har splitternya läroböcker framför sig. Lektionerna är en kombination av traditionell språkundervisning och socialt umgänge.
– Jag upplever att växelverkan mellan lärare och elever är viktigt. Under mina lektioner skämtar vi och skrattar mycket.
Migrationsverket har gett ut en plan för undervisningsverksamheten på förläggningarna. From berättar att en del lärare följer undervisningsplanen strikt medan andra, som hon själv, har ett friare förhållningssätt.
– Men resultaten verkar vara väldigt liknande. De som kommit hit från en annan förläggning, där man noggrant följt planen, har haft ungefär lika starka språkkunskaper.
Froms elever verkar uppskatta det friare greppet. Alshujiri säger att hennes lektioner är de mest givande och lärorika. Han kallar henne för sin vän och berättar att han ibland skickar röstmeddelanden till henne för att kolla upp om han uttalar ett ord rätt.
– Och hon svarar alltid, förr eller senare. Hon är den bästa läraren.
Läraren är viktig
Alshujiri säger att han gärna skulle använda mera finska i sin vardag. Eftersom de flesta finländare talar engelska växlar de snabbt om när Alshujiri talar med dem.
– Det är främst äldre finländare, som inte talar så bra engelska, som talar finska med mig.
Han använder finska då han handlar och besöker Helsingfors eller Kyrkslätts centrum.
– Det skulle vara bra att ha någon att tala finska med. Att använda språket är en viktig del av inlärningen.
Han har en klar åsikt om hur viktigt det är att lära sig språket.
– Om det inte hade funnits någon undervisning här skulle jag ha försökt lära mig på egen hand på nätet. Det handlar inte om vilja, att jag vill eller inte vill, man ska lära sig språket för att kunna anpassa sig.
Afghanerna instämmer. Al-Mulla är av annan åsikt. Han tycker det är rätt lönlöst att försöka lära sig ett främmande språk på egen hand.
– Om det inte finns en lärare så vet eleven inte vad den håller på med.
Om det inte hade funnits någon undervisning här skulle jag ha försökt lära mig på egen hand på nätet. Det handlar inte om vilja, att jag vill eller inte vill, man ska lära sig språket för att kunna anpassa sig.
Majid Alshujiri