”Ryska fusket värre än det i DDR”
De 28 senaste åren har Timo Seppälä, 65, upplevt den ena dopningsaffären efter den andra. Med Rysslandsskandalen har han och antidopningsfolket fått en mäktig fiende i statligt organiserad dopning. Ändå njuter han fortfarande av den dramatik som erbjuds p
– Inte sitter jag hela tiden och funderar på om den och den idrottaren använder förbjudna medel.
– Jag gillar speciellt att titta på fotboll, ishockey och backhoppning och allt där Finland klarar sig bra.
Timo Seppälä har varit Finlands antidopningsansikte utåt i nästan tre årtionden. Han är Antidopningskommitténs medicinska ledare och främsta sakkunniga. Så fort en stor dopningsnyhet briserar är det Seppälä som ställs framför tv-kamerorna.
Tron på idrotten har han inte förlorat trots de många bakslagen.
– Det är blåögt att tro att dopning inte skulle förekomma på toppnivå, men det är lika dumt att tro att alla använder sig av dopning. Det finns också idrottare som når toppen utan dopning.
Seppälä sitter inklämd bakom travar av rapporter och läkemedelskataloger vid skrivbordet på sitt välingångna kontor på Institutet för hälsa och välfärd.
– Jag brukar till och med inta lunchen bakom skrivbordet, säger han.
Seppälä påstår att han inte bänkar sig framför tv:n för att försöka spåra eventuellt dopade idrottare, men medger att han naturligtvis inte kan undgå att lägga märke till att någon stjärna har påfallande stora muskler i förhållande till fettprocenten eller att någon lider av onormalt kraftig akne.
– Idrottsmännen är unga och många unga lider av akne. Tillväxthormon kan ge extra kraftiga käkben, stora fötter och så vidare, men man ska nog akta sig för att dra alltför långt gående slutsatser av utseendet.
– En bättre indikator är plötslig överraskande resultatförbättring. Då kan klockorna börja ringa.
Övervakare dog
Wada, den internationella antidopningsbyrån, har fått en ny mäktig fiende i den statligt styrda dopningsverksamheten där Ryssland står för ett skrämmande exempel.
Avslöjandena om hur ryssarna manipulerade urinproven i samband med OS i Sotji genom att byta ut dem genom ett hål i väggen och hur de lyckades bryta upp burkarnas försegling saknar motstycke.
– Det ryska idrottsförbundet är genomkorrumperat. Två av dopningsövervakarna dog lämpligt så att de inte kunde berätta något och laboratoriechefen flydde till USA.
– Men det vore intressant att se manicken som ryssarna öppnat burkarna med.
Den kanadensiska juristen Richard McLarens utredningsgrupp rapporterade om mikroskopiskt små skråmor innanför burkarnas lock, som dopningslaboratoriet i Lausanne hittade när de analyserade ”rena” – det vill säga utbytta prover.
– Det var så utstuderat att ryssarna hade två laboratorier i Moskva. Ett laboratorium gallrade först bland proverna. Kända ryska idrottsstjärnors positiva prover försvann. För att det skulle se trovärdigt ut, offrade man sedan någon mindre känd vars positiva prov fick gå vidare till analys, berättar Seppälä.
– Också själv har jag varit så blåögd att jag litat på laboratoriernas objektivitet. Men det här visar att Wada måste få opartiska kontrollörer som granskar stater, organisationer, dopningskulturen i olika länder, ministerier, enskilda idrottsmäns medicinska historia, räknar Seppälä upp.
– Det räcker inte med att reglerna och testmetoderna blivit mycket bättre.
Det är en utopi att Wada ska klara av en så gigantisk uppgift.
– Wadas budget går på 27 miljoner dollar, transfersumman för en amerikansk fotbollsspelare kan vara det dubbla. Det säger något om storleksordningen.
Profilerar idrottsmän
Seppälä tror inte att vi under OS i Rio kommer att se stora dopningsavslöjanden. Eventuellt några olycksfall i arbetet. Provtagningen kommer att vara frekventare än under tidigare OS och provtagarna profilerar dem som förutom medaljörerna testas.
– Man ser till vilka länder de kommer ifrån, resultatutvecklingen, grenen och liknande. Förr måste testarna välja ut idrottsmännen slumpvis, men numera har de rätt att profilera dem.
Beslutet att straffa de ryska friidrottarna kollektivt genom att stänga ute alla, har kritiserats för att strida mot västerländska rättsprinciper. – Det är fullkomligt rätt att de utesluts som inte stått under den internationella dopningsövervakningen.
I Rysslands fall är det bara en idrottare som gjort det.
– Men det är märkligt att alla sådana ryska idrottsmän som åkt fast, men som avtjänat sitt straff utesluts. Andra länders motsvarande idrottare får ju delta.
Att IOK lät de andra grenförbunden avgöra vilka ryska idrottare som får delta och vilka som inte får, är inte heller rättvist, anser Seppälä.
– Vi vet att en del förbund är ryskvänligare än andra. Det hade varit bättre om bara de idrottsmän som stått under internationell övervakning under träningsperioden fått delta.
Det är blåögt att tro att dopning inte skulle förekomma på toppnivå, men det är lika dumt att tro att alla använder sig av dopning.
Timo Seppälä I Östtyskland pysslade man internt, men ryssarna har lyckats korrumpera internationella förbund och det är allvarligt. Idrotten har blivit en del av politiken. Timo Seppälä
Som Berlin 1936
Förklaringen till det statliga ryska engagemanget i den systematiska dopningen är självklar för Seppälä.
– Man vill höja nationalkänslan, visa att ryssarna är överlägsna i dis-
cipliner som ses av miljarder människor. Där har ingenting förändrats sedan Berlin 1936.
– Det ryska fusket är värre än det som skedde i DDR. I Östtyskland pysslade man internt, men ryssarna har lyckats korrumpera internationella förbund och det är allvarligt. Idrotten har blivit en del av politiken.
– När man lider av mindervärdeskomplex är det är ett bra sätt att visa att vi kan, vi också.
En motsvarande statligt ledd dopningskultur är, enligt Seppälä, omöjlig i ett land som Finland.
– Kan du tänka dig att Sauli Niinistö skulle beordra Seppälä & Co att se till att finska idrottsmän inte åker fast. Och att han skulle skicka Skyddspolisen på oss om vi vägrade?
Seppäläs erfarenhet av dopning är att den inte alls alltid förbättrar resultaten. Det kan också gå tvärtom.
– Dopning kan ha en placeboeffekt, att idrottaren känner sig starkare, men den kan också leda till en ständig oro för att åka fast och det påverkar resultaten negativt.
Timo Seppälä ”Mr Antidopning” njuter ändå av OS