Dopning i sommar-OS

●●Dopning i en eller annan form har förekommit lika länge som OS arrangerats.

●●Thomas Hicks, segrare i maraton vid OS 1904, fick både brandy och stryknin under loppet.

●●Danska cyklisten Knud Enmark Jensen är den enda idrottaren som dött under ett OS på grund av dopning, Han föll av cykeln under loppet och dog senare. Senare visade det sig att han använt amfetamin.

●●Dopning förbjöds av Internationella olympiska kommittén 1967.

●●Svensken Hans-Gunnar Liljenwall (modern femkamp) blev den första idrottaren att åka fast för dopning då han testade positivt för etanol vid OS i Mexiko City 1968.

●●Under 1960-, 70- och 80-talet dopade östtyska idrottare sig systematiskt. De åkte inte fast för dopningen utan den uppdagades först på 90-talet då dokument om den systematiska dopningen offentliggjordes efter Tysklands återförening.

●●Martti Vainio (bilden) är enda finländska idrottaren som åkt fast för dopning i sommar-OS. Vainio testade positivt för methenolon efter silvermedaljen på 10 000 meter i OS i Los Angeles 1984.

●●Det kanske mest uppmärksammade enskilda dopningsfallet var då kanadensaren Ben Johnson (bilden) åkte fast för stanozolol efter att ha vunnit guld på 100 meter vid OS i Seoul 1998.

●●Internationella antidopningsbyrån Wada grundades 1999. Efter det har betydligt fler idrottare åkt fast för dopning. Man fryser också ner dopningstest och testar dem på nytt då man fått bättre verktyg för att sätta dit fuskare.