Cykelkommunister och hatare av hemmamammor
● Populismen mår bra i världen just nu. Karismatiska talare, folksamlingar, enade fronter, enkla lösningar. Viktiga verktyg i diskussionen verkar vara hotbilder och upprepning.
I ett försök att förstå retoriken läser jag igenom utrikesminister Timo Soinis blogginlägg från det gångna året. Soini, som är en erkänt god retoriker, skriver att han är stolt över att vara populist. ”En skicklig och godhjärtad populist förstår folket och är hård men blid”, skriver han. Det låter bra.
Efter att ha läst bloggen och kolumner är det klart för mig att ”där EU finns, där finns problemen”, men mest är jag förbryllad och har många frågor.
Finns det alltså någon i det här landet som hatar hemmamammor?
● Fråga nummer ett. Följande typer anklagas för att ha fel: cykelkommunister, de som dricker rödvin på baren, de som äter tofu, de gröna, redaktörerna på Helsingin Sanomats Nyt-liite. Är de här personerna på riktigt så farliga att de måste nämnas många gånger?
Jag förstår bäst de texter där Soini anklagar oppositionen. Det hör till den politiska diskussionen och väljarna vill ju gärna veta vad partierna står för.
Fråga nummer två, kvinnor. I december kallade Soini journalisten Tommi Parkkonen från Iltalehti för ”fröken Parkkonen” i en kolumn. Journalisten kanske hör till de ovannämnda farliga typerna, men är det så illa att vara en kvinna att man kan använda det som ett skällsord?
I maj skriver Soini att han försvarar familjens rättigheter och att han inte kan tolerera hatet mot hemmamammorna. Hatet? Här syftas på diskussionen om hemvårdsstödet. Det finns olika åsikter i olika politiska läger. Men finns det alltså någon i det här landet som hatar hemmamammor?
Fråga nummer tre, jämlikhet. På många ställen skriver Soini att han står för jämlikhet och för att familjerna skall få besluta om sina saker inom familjen, utan att samhället blandar sig i det. Men sen skriver han att han inte godkänner äktenskap för samkönade och abort. Skall man få bestämma själv eller inte?
Fråga nummer fyra handlar om dem som skall skyddas. Soini skriver att det i Finland finns människor som inte duger, och han vill försvara dem. En besynnerlig lista av egenskaper presenteras. Exempelpersonen har kort hår och polisonger, äter kött, åker skidor och badar bastu. Det är första gången jag hör att korthåriga bastubadande män diskrimineras i Finland. Visste alla andra det här? Enligt Soini idkar den här personen inte tantrasex och blir mobbad också på grund av det.
● Slutligen undrar jag varför Timo Soini låter så sårad hela tiden. Han skriver ofta att det inte är lätt, att han måste uthärda mycket, att många är emot honom. Att vara utrikesminister för Finland är ju inte fy skam på något sätt. Då har man nått en plats bland den högsta eliten och har massor makt.
Men tänk om sanningen är så enkel som utrikesministern skriver? Att samhällets stora bov är cykelkommunisten, att den korthåriga mannen inte är godkänd av majoriteten, och att allt blir fel om EU är med. Så lätt, så underbart lätt.