Det ljuva livet på Krimhalvön
Ryska regeringen har satsat hårt på subventionerade resor till Krim för att få turismindustrin på den annekterade halvön på fötter. Den lokala turismindustri inriktar sig nu helt och hållet på ryska turister. HBL har besökt de kändaste semesterorterna i K
HBL på Krimhalvön Aleksandr Bortsov och barnbarnet Valerija Kanajeva turistar på sandstranden i Feodosija på Krim. De har kommit med bil ända från Ryssland, som så många andra långväga ryssar som kommer till badorterna. Ryssland har satsat hårt på att återställa turismens glansdagar på Krim. I dag är 95 procent av turisterna ryssar.
Solen går upp över Jalta och nere vid stranden drar hotellpersonalen ut solstolar. Stranden är fylld med runda, släta stenar som masserar fötterna, det gör lite ont på ett behagligt sätt. Ytan på Svarta havet ligger blank och stilla. Uppe i gyttret av gränder öppnar kaféerna ett efter ett.
Vi har precis checkat ut från hotellet, där Svetlana, kvinnan i receptionen oroligt ber om att få ta en ny kopia av mitt pass innan vi åker.
– Jag hade kopierat fel sida. De är så förskräckligt noga nu för tiden. Varenda punkt och kommatecken ska vara rätt, säger hon urskuldande.
Sedan Ryssland annekterade Krim halvön, som de jure är en del av Ukraina, lever företagarna i en ny verklighet. Alla företag har blivit omregistrerade och hotellen måste nu registrera alla sina besökare enligt rysk lag. Turismen, som är Krimhalvöns viktigaste inkomstkälla, riktar sig nu helt och hållet in på den ryska marknaden.
Högsäsong i full gång
Innan annekteringen 2014 var majoriteten av turisterna på Krim ukrainare. I dag är de allra flesta ryska medborgare. Det är högsäsong och hotellen i Jalta är smockfulla. Vi har endast med största svårighet lyckats hitta lediga rum på det här enkla lil la hotellet uppe i bergssluttningen ovanför staden.
Klockan är halv sex på morgonen och nere på stranden gör Jelizaveta Gvordeva (75) solhälsningen innan hon går ut i vattnet. Hon bor i Jalta och badar i soluppgången varje morgon tillsammans med väninnan Ljudmila Kosjevaja (61). Precis som många andra Krimbor jag talar med tycker hon inte att den ryska annekteringen för två år sedan är så mycket att tala om längre. Själv stödde hon den.
– Ukraina stängde av vår el men nu har Ryssland löst problemet. Vi har tillgång till vatten, snart får vi en bro. Turisterna är tillbaka, det är bra för ekonomin, säger Kosjevaja.
Kvällen innan har vi träffat Sergej Rjabov på tivolit i Jalta. Han är möbelföretagare och säger att Googles bojkott av Krimhalvön har lett till vissa begränsningar i hans försäljning.
– Jag kan till exempel inte sälja mina möbler via Google Play Magazine längre. Men jag tror att den här situationen lugnar sig med tiden. Världen kommer att erkänna oss. Vi har gjort vårt val och så är det med den saken.
Bro förenar Krim med Ryssland
Valet som Rjabov syftar på är den så kallade folkomröstningen som genomfördes i mars 2014. Den godkändes inte av det internationella samfundet eftersom en folkomröstning utan tillstånd av landets regering inte är laglig.
Jelizaveta Gvordeva hoppas att bron över Kertjsundet snart blir klar.
– Det kommer att sänka priserna på matvaror. Allt är så dyrt på Krim eftersom alla varor transporteras från Ryssland med färja över Kertj, konstaterar Jelizaveta Gvordeva.
Kertj är sundet mellan Krimhalv
ön och det ryska fastlandet. Det har nu har blivit skådeplatsen för Kremls sannolikt dyraste enskilda byggprojekt sedan Putin kom till makten år 2000 – en bro på 4,5 kilometer som ska ge Krimhalvön fast förbindelse med Ryssland och enligt nuvarande beräkningar ska kosta ungefär 3,8 miljarder euro. Det är Putins goda vän Arkadij Rotenbergs bolag, SGM Group, som bygger. Gennadij Timtjenko, en annan av Putins närmaste vänner, drog sig ur projektet eftersom han ansåg det vara för riskfyllt.
Brobygget stannade upp i början av sommaren eftersom utbetalningarna till byggbolaget Strojgazmontazj hade dröjt. Enligt ryska regeringen var problemen främst byråkratiska och bygget har nu återupptagits.
Ukrainska varor under lupp
Vi kör till strandorten Feodosija som fågelvägen ligger ett åttiotal kilometer längs kusten upp mot Kertj. Det tar flera timmar att komma fram, eftersom chauffören Boris väljer småvägar som är fulla med hål. Huvudvägen vill han undvika.
– All varutransport kommer via färjan från Ryssland och körs längs huvudvägen från Kertj. Det leder till ständiga trafikstockningar, säger Boris.
Tidigare kom större delen av varorna från Ukraina. Nu ligger en demarkationslinje mellan Krimhalvön och det övriga Ukraina, i praktiken en gräns som försvårar livet för Krimborna. Det är förbjudet att föra med sig varor från Ukraina, annat än för eget bruk, vilket innebär att till och med barnkläder med prislapparna kvar beslagtas.
Resultatet är att prisnivån på Krim är förhållandevis hög, något som de ryska turisterna klagar på.
– Det var billigt att ta sig hit, jag köpte en paketresa där bussbiljetten MoskvaFeodosija ingick. Det var avgörande för oss eftersom vi inte längre har råd att åka utomlands på grund av krisen i Ryssland. Men priserna här är hemskt höga. Här finns en massa investeringar som borde göras, gamla övergivna hus som borde rustas upp. Men företagarna är bara intresserade av att tjäna pengar snabbt, säger Natalja Pavlova som vi träffar på Feodosijas vackra sandstrand fylld med snäckskal.
Huruvida Krim tillhör Ryssland eller inte är inte viktig för henne.
– Jag vill inte slå mig för bröstet och säga att det här är vårt.
Krim lockar långväga gäster
För Maksim Ivanov och Ilja Rjabtsov från Kursk är det däremot principiellt viktigt att Ryssland nu kontrollerar Krimhalvön.
– Vi kom hit redan 2014 efter att Krim blev en del av Ryssland, eftersom vi ville stöda Krimborna. Vi har semestrat i Thailand och på Cypern men här känner vi oss som hemma, säger Ilja Rjabtsov.
– Det här är vårt. Borta bra men hemma bäst, sekunderar Maksim Ivanov.
Många vi talar med på stranden har rest i flera dygn för att ta sig hit. Aleksandr Bortsov har åkt bil från Samara tillsammans med sin fru och barnbarn. Resan tog två dygn.
– Två dygn är ingenting. Här finns folk som har kört ända från Irkutsk. Jag är glad över att Ryssland tog över Krim för annars hade det blivit krig, på samma sätt som i Donbass, säger han.
Myndigheterna på Krim har år efter år presenterat uppblåsta förväntningar på hur många turister som väntas besöka halvön. År 2014 förväntade man sig åtta miljoner, i praktiken blev det 2,9 miljoner. Då hade annekteringen nyligen genomförts och kriget i östra Ukraina pågick med full kraft.
Följande år hade siffran stigit till 3,4 miljoner. I år förväntar man sig sex miljoner. Ryska myndigheter har erbjudit statsanställda subventionerade resor och även infört subventionerade flygbiljetter för att dra upp besökarantalet.
Jag vill inte slå mig för bröstet och säga att det här är vårt. Natalja Pavlova