Ruuskanen tror på spjutets framtid i Finland
Trots att Antti Ruuskanen var ensam finländare i spjutfinalen i OS och trots att han fick nöja sig med en sjätteplats ser han inte några större orosmoment för den blåvita spjutframtiden.
RIO DE JANEIRO Det blev inget medaljglänsande avslut på OS i Rio de Janeiro för Finland.
En hel nations blickar riktades mot spjutfinalen och Antti Ruuskanen och förhoppningen var att han skulle se till att Finland får åka hem från Rio med två medaljer i bagaget.
Men finalen blev ingen magisk kväll för Ruuskanen. Efter två omgångar och två svaga kast såg det till och med ut som om han i värsta fall kunde missa de tre sista omgångarna.
Men 83,05 i den tredje omgången steg han till sexa – en placering och ett resultat han höll tävlingen ut.
– Det fanns möjlighet att ta medalj i dag, sade Ruuskanen efteråt.
Bronset gick till Keshorn Walcott från Trinidad och Tobago som kastade 85,38 – ett resultat Ruuskanen inte haft problem att klara i sommar.
Thomas Röhlers 90,30 och Julius Yegos 88,24 är för tillfället inte inom räckhåll för Ruuskanen.
Sjätte platsen är egentligen inte något enorm överraskning med tanke på Ruuskanens resultat och form på sistone. Han var skadad inför OS och då uppladdningen och de sista träningarna inte gick enligt planerna var formen inte den optimala då det gällde.
– Det saknades lite i kraft, i tajmning och i huvudet. Jag försökte nog mitt allt, det är säkert, säger Ruuskanen.
Ruuskanen var ändå nöjd med de senaste fyra åren också om OSfinalen i Rio inte gick som han räknat med.
– OSbronset blev silver, ett EMguld, ett EMbrons och ett par FMguld. Det är väl helt bra, säger han.
– Men blir lite för het på gröten då det går bra i alla tävlingar. Därför är det bra att ta lite stryk med jämna mellanrum så blir man hungrig efter framgång igen.
Finland blev utan spjutmedalj i mästerskapssammanhang för första gången sedan VM i Daegu 2011. Då var Ruuskanen också bästa finländska kastare och slutade på nionde plats.
Trots att sjätteplatsen inte tillfredsställde direkt efter finalen kunde han se tillbaka på en rätt lyckad säsong fram till skadan i EMfinalen.
– I juni karriärens bästa junikast och i juli karriärens bästa julikast, så har jag inte haft en dålig säsong, säger han.
– Hungern och viljan finns och också motivationen finns.
Det har målats upp hotbilder om en dyster framtid inom spjutkastningen i Finland och paralleller har dragits med backhoppningen där Finland aldrig hittade tillbaka till toppen efter att Janne Ahonen lade av. Nu finns det en oro för att samma sak händer med spjutkastningen den dagen Ruuskanen och Tero Pitkämäki bestämmer sig för att avsluta sina karriärer.
– Vi har tagit medaljer sedan Helsingfors (EM 2012) och den nu bröts den sviten. Jag skulle nog inte vara alltför orolig, säger Ruuskanen.
– Men det är ett faktum att det hela tiden försvinner killar och då det kommer skador så sjunker den finländska nivån tillfälligt.
Efter de nuvarande topparna Pitkämäki och Ruuskanen ser det rätt tunt ut på spjutfronten då de riktigt starka kastarna saknas i åldersklasserna under duon.
– Vi äldre kastare fortsätter så länge tills de unga börjar slå oss. Då är det dags att lägga av. Men hittills har de inte gjort det och då känns det rätt att fortsätta.
– Det finns många unga killar på kommande. Men man måste ge tid åt 18–19åringar och inte ha för höga förväntningar på dem i det här skedet.