Kommer det sol efter regn?

● Jordbrukarnas miner har denna växtsäsong åter mulnat i takt med de återkommande regnskurarna. Nu skulle det definitivt behövas torrt väder för skördearbetet, men i stället har det regnat så att åkrar i Österbotten ligger under vatten. Dessutom är det mycket mer än vädret som tynger.

● Efter den stora traktormarschen till Senatstorget i mars var framtidstron lite bättre. Även om några konkreta löften inte gavs så var stämningen positiv. Beslutsfattare och konsumenter hade fått upp ögonen för jordbrukarnas svåra ekonomiska läge och känslan av gemenskap var stark inom bondekåren. Men nu har snart ett halvt år gått och väldigt lite konkret har hänt som skulle förbättra läget. Finland drabbades som bekant hårt av det ryska importförbudet för livsmedel från EU, faktiskt hårdast av alla EU-länder. Och det krispaket som utlovades från EU blev slutligen mycket magert. Mjölkproducenter kan till exempel få stöd för att minska antalet kor, men stödet är så litet att det inte lönar sig för någon med etablerad produktion att nappa på. Nu står hoppet till att regeringen i budgetmanglingen skulle kunna lägga fram ett ordentligt stödpaket.

Det största problemet är ändå att marknaden i nuläget missgynnar jordbrukarna kraftigt. Det råder överskott på många jordbruksprodukter inom EU, vilket drar ner priserna. De senaste prognoserna från spannmålsmarknaderna pekar på rekordskördar globalt sett, vilket gör att prisnivån nu är den lägsta sedan 2009. Här i hemlandet är spannmålslagren dessutom runt 30 procent större än samma tid förra året, vilket kommer att hålla priserna låga.

Men det skymtar ändå en solkant bakom molnen. De finländska konsumenterna är nämligen gärna villiga att betala mer för inhemska livsmedel, bara handeln skulle låta mervärdet rinna ner genom förädlingskedjan. Problemet är att inhemskt kött till exempel ofta konkurreras ut av importkött som producerats med metoder som är olagliga i Finland. Därför är det mycket glädjande att statsrådet i slutet av juni gjorde ett principbeslut kring kriterierna för de livsmedel som används inom den offentliga sektorn. Enligt principbeslutet borde upphandlingen beakta faktorer som till exempel färskhet, spårbarhet, läkemedelsrester och djurhänsyn, vilket skulle ge inhemska livsmedel en rättvisare konkurrenssituation.

● Ett problem för konsumenter som vill köpa inhemskt är att ursprungsmärkningen ofta är bristfällig på förädlade matvaror. Du kan köpa märkt inhemsk kyckling i köttdisken, men vem vet varifrån kycklingen i broilerpastan kommer? Därför är det högintressant att Frankrike nyligen slagit fast regler som gör det obligatoriskt med ursprungsmärkning för kött och mjölk även i processade livsmedel. Beslutet är ett prejudikat i EU och därför utreds nu inom vårt Jord- och skogsbruksministerium om EU kunde ge möjlighet till motsvarande strängare märkningskrav även här i Finland.

Problemet är att inhemskt kött till exempel ofta konkurreras ut av importkött som producerats med metoder som är olagliga i Finland.