Frågetecken inför Paralympics
Att säga att OS genomfördes smärtfritt vore att ta i. Men känslan inför Paralympics, som börjar om två veckor, är än värre.
– Vi har aldrig tidigare stått inför sådana här utmaningar, säger IPK:s ordförande Philip Craven.
De har haft sju år på sig att förbereda OS och Paralympics. Ändå känns mycket av det som syns i Rio som hafsverk. Under OS har man kunnat observera både halvfärdiga byggnader, transporter som inte fungerar och simhoppsbassänger som plötsligt färgas gröna.
Inför Paralympics, som invigs den 7 september, är känslan än mer kaotisk.
– Aldrig förr i Paralympics 56-åriga historia har vi ställts inför sådana här utmaningar. Det är uppenbart att Brasilien är i en helt annan situation nu än 2009, då landet tilldelades OS och Paralympics, säger Internationella paralympiska kommitténs ordförande Philip Craven inför spelen.
Para utan para
Det stora problemet verkar i nuläget stavas pengar. En rejält felkalkylerad budget gör att underskottet från OS kommer att slå mot Paralympics.
Ett tag var det osäkert om man ens skulle ha råd att genomföra spelen, men flera statliga sponsorer ska nu ha säkrat den delen i alla fall. Å andra sidan är risken att Paralympics ändå blir en flopp. Häromdagen erkände Rio-arrangörens kommunikationschef Mario Andrada att man hittills bara sålt 12 procent av biljetterna.
Fattiga länder drabbas
– Även om vi gör framsteg så kommer de extra inkomsterna inte att helt täcka underskottet från OS. Men trots problemen vi står inför så tror jag att Paralympics i Rio kommer att inspirera världen och på många sätt skapa ett mer inkluderande samhälle för alla, säger Philip Craven.
Men frågan är om hela världen ens kommer att kunna delta. Den svajande budgeten har gjort att arrangörerna ännu inte har kunnat betala ut de nödvändiga resebidragen till alla nationella paralympiska kommittéer. Nu riskerar många länder att tvingas ställa in sitt deltagande, då de inte har råd att åka.
Utgift eller investering?
I nuläget är det runt tio länder som, även om pengarna betalas ut, har problem med att täcka resekostnaderna. IPK jobbar med dem för att hitta lösningar och säkra deras deltagande i Rio.
Anne Wafula Strike, brittisk rullstolslöpare, är minst sagt kritisk till hur Rio-organisationen har ställt till det.
”Jag kan inte ens tänka mig vilken chock det måste vara för de drabbade idrottarna. De har jobbat i fyra år för det här, blivit uttagna, och offrat så mycket – bara för att få veta att de antagligen inte kommer att få åka till Rio ändå, eftersom pengar som var tänkta till Paralympics har använts till något annat”, skriver hon i en krönika i The Guardian.
Lägg där till att det hela tiden funnits ett stort folkligt motstånd mot både OS och Paralympics. Men ordföranden i Brasiliens paralympiska kommitté, Andrew Parsons, tycker inte att arrangörerna har något att be om ursäkt för.
–Paralympics är inte bara ett idrottsevenemang. Att i ett land där det bor 45 miljoner människor med funktionshinder lägga 250 miljoner reais (nästan 70 miljoner euro) på att förändra hur samhället ser på dem, och kanske förändra deras vardag. Det är ingen utgift. Det är en investering, säger Parsons.
Aldrig förr i Paralympics 56-åriga historia har vi ställts inför sådana här utmaningar. Det är uppenbart att Brasilien är i en helt annan situation nu än 2009, då landet tilldelades OS och Paralympics. Philip Craven Internationella paralympiska kommitténs ordförande