Norsk storklubb i vägen för PK-35
Fotboll Tidigare år har PK-35 tämligen enkelt tagit sig vidare från gruppkvalet i Champions League men ett nytt format gör årets upplaga mycket svårare.
CHAMPIONS LEAGUE I fjol vann PK-35 två av tre matcher med 9–0 i gruppspelet men det lär bli svårare denna vecka. Även om PK-35 gjort en kanonsäsong och leder ligan i stor stil bjuder inte de inhemska konkurrenterna på närmelsevis samma motstånd som Avaldsnes IL kommer att göra på söndag.
– Där finns norska landslagsspelare och så en brasilianska, Santos, som flög direkt till Finland från Rio. Lagets budget ligger på cirka en miljon euro vilket säger en del. Det är fullblodsproffs vi möter vilket betyder en helt annan utmaning än den vi stöter på hemma i Finland, säger PK-35:s tränare Jari Väisänen.
Väisänen tror stenhårt på bollen som maktens redskap och hans taktik har fungerat finfint på hemmaplan. I fjol tog sig laget vidare till följande omgång i Champions League men väl där blev det 0–9 i baken mot svenska jätteklubben Rosengård.
– Vi spelade bra hemma och försvarade oss väl. 0–2 blev det. Sen blev det 0–7 i returen men jag minns att också de svenska tidningarna på plats skrev att Rosengård fick maximal utdelning på sina chanser den gången. Men det är ju så att den individuella skickligheten avgör då insatserna höjs.
Ivrig
Eveliina Parikka och Hanne Ojan- perä fanns med i fjol mot Rosengård, Parikka har varit med många gånger men är fortfarande lika ivrig då det vankas internationella matcher.
– Det här blir garanterat den svåraste kvalturneringen vi varit med om. Samtidigt känns det ännu mer spännande. Internationella matcher är så pass sällsynta för oss att åtminstone jag verkligen njuter, säger Parikka som trots att hon bara är 26 år hör till de mer rutinerade i laget som inför denna säsong genomgick en rejäl föryngringsprocess då rutinerade trion Jenna Korhonen, Heidi Pihlaja och Pirjo Leppikangas lade av.
Ojanperä, som missat några matcher på grund av ett brutet finger, och Parikka hör till de som måste lyckas i målskyttet, i synnerhet då måltjuven Sanni Franssi lämnade för FC Zürich för några veckor sedan.
– Det finns många som kan och kommer att ta ansvar. Jag tycker själv att det kommer att bli otroligt roligt att få testa var vi ligger i jämförelse med stora utländska klubbar, säger Ojanperä.
Kommer du att kunna spela?
– Det får tränaren bestämma. Jag har tränat för fullt igen men är väl lite matchotränad så vi får se.
Stå emot
Väisänen har försökt skaffa sig så mycket information om motståndarna, Benfica och Avaldsnes har han hyfsad koll på men Newry City Ladies från Nordirland är svårscoutade.
– Resultatmässigt har de inte spelat bra i år.
– Benfica är ett rutinerat lag som gärna spelat tufft, på gränsen till fult, så där gäller det att stå upp men inte låta sig provoceras.
– Avaldsnes är på pappret är helt överlägset men deras säsong har inte varit den bästa. Deras tränare stack till Tyskland och en lång OS- paus är knappast den optimala uppladdningen för dem. Resultaten har inte varit de bästa på sistone, säger Väisänen.
Avaldsnes ligger ändå tvåa i den tuffa norska ligan vilket skvallrar om en viss kvalitet.
– Vi mötte Djurgården i våras och fick dem helt bortkollrade. Deras spel gick totalt i lås och den matchen vann vi. Något sådant ska vi försöka åstadkomma också mot Avaldsnes. Hur mycket kan ni variera ert eget spel? – Det är inte så lätt då vi kör hårt enligt den filosofi jag och klubben tror på. Men det är klart att vi är beredda på att ligga lågt i banan då det krävs.
Vad blir den största utmaningen?
– Att hänga med rent fysiskt och så en-mot-en situationerna. Där brukar de stora skillnaderna finnas mellan proffsklubbar och amatörditon.