Merkels mission: Rädda EU
Om det ännu var någon som tvekade om vem som kommer att vara loket i det nya EU efter brexit så behöver den inte göra det längre. Tyskland Angela Merkel visar med all tydlighet resten av unionen var skåpet står genom att bege sig ut på en turné för att diskutera framtiden.
Den 16 september ska EU-ledarna samlas i slovakiska Bratislava för det första informella toppmötet utan Storbritannien. För att det mötet ska kunna stå enat och starkt och visa världen att EU fortfarande är att räkna med krävs det förarbete. Och det tar Merkel på sig att genomföra.
Också Finland är med på ett hörn. Statsminister Juha Sipilä har tillsammans med sina kolleger från Sverige, Danmark och Nederländerna blivit inbjudna till slottet Meseberg på lördag för att diskutera EU:s framtid.
Positiva tongångar
I måndags inledde Merkel sin runda genom ett besök i Italien. På hangarfartyget Giuseppe Garibaldi, stadigt förankrat utanför ön Ventotene, proklamerade hon tillsammans med Frankrikes president François Hollande och den italienska premiärministern Matteo Renzi en okuvlig tro på EU.
– Många trodde att EU var slut efter brexit, men så är det inte, sade också Renzi och lovade att en bättre sida i EU:s historia nu ska skrivas.
– Många populister skyller allting som går fel på EU. Invandringen är Europas fel. Den dåliga ekonomin är Europas fel. Men det är inte fallet, konstaterade han på deras gemensamma presskonferens.
Alla de tre ledarna tampas samtidigt med stora inrikespolitiska problem, så de behöver få EU-projektet att fungera. Merkels flyktingvänliga linje har fått högerpopulisterna att vädra morgonluft och sommarens rad av vålds- och terrordåd har ökat kritiken mot förbundskanslerns linje. Hollande tampas med rekordlågt stöd och protester – och även han med otrygghet efter terrordåden i somras och under det gångna året. Italiens nolltillväxt är ett orosmoln för Renzi.
Alla har också val på kommande: Italien en folkomröstning om grundlagsändringar i november, Frankrike presidentval i maj 2017 och Tyskland nationella val på hösten 2017.
Länderna har också inbördes oenigheter i fråga om EU. Eurozonens budgetregler är en svår nöt speciellt för Italien, som vill ha flexibilitet, och Tyskland som är för en strikt tolkning.
Östligt fokus
Efter att veckan börjat med de tre stora EU-länderna forsätter Merkel i en mer östlig riktning. Hollande och Renzi får troligtvis rikta sig till de andra sydeuropeiska länderna Portugal, Spanien och Grekland och få dem med på noterna.
Gårdagen var pausdag för då firade hon delstaten Nordrhein-Westfalen och träffade veckans enda brittiska högdjur i form av prins William – som liksom de andra brittiska kungligheterna inte får blanda sig i politik.
I dag åker Merkel till Tallinn, i morgon är hon i Prag och på fredag i Warszawa. Det är där hon troligen får det tuffast. Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien är alla inne på en helt annan linje än Merkel, särskilt i fråga om flykting- och migrationsfrågor, men också annan integration. Dessutom hör Polen troligen till de länder som drabbas när de brittiska bidragen till EU faller bort.
Däremot lär Merkel få det lättare på kvällen när de nordiska länderna gästar Meseberg. Där är Nederländerna det stora frågetecknet. Nederländarna folkomröstade i våras mot ett EU-närmande med Ukraina – men egentligen var det en protest mot EU:s ökande inflytande.
På lördag är det dags för ledarna från Slovenien, Bulgarien, Österrike och Kroatien att gästa Berlin.
En svårighet i planerna för ett EU utan Storbritannien är att ingen vet när det kommer att bli verklighet. Britterna kommer kanske att aktivera utträdesklausulen först i slutet av året eller början av nästa – och då finns det två år tid för förhandlingar. Hur unionen med 27 länder ska se ut och vad den ska stå för är öppet.
Det enda som är säkert är att Tyskland kommer att ta ledningen också då.
Alla de tre ledarna tampas samtidigt med stora inrikespolitiska problem, så de behöver få EU-projektet att fungera.
En svårighet i planerna för ett EU utan Storbritannien är att ingen vet när det kommer att bli verklighet. Britterna kommer kanske att aktivera utträdesklausulen först i slutet av året eller början av nästa – och då finns det två år tid för förhandlingar. Hur unionen med 27 länder ska se ut och vad den ska stå för är öppet.