Nord Stream valde Hangö och Kotka
Energipolitik Hangö och Kotka blir logistiska centralorter i Finland för den planerade gasledningen Nord Stream 2, meddelade bolaget på måndagen. Men Danmarks tidigare utrikesminister manar till ett gemensamt nordiskt nej till gasledningen.
Gasledningsbolaget Nord Stream 2 har valt Hangö och Kotka som logistiska centralorter i Finland inför sitt bygga av en gasledning mellan Ryssland och Tyskland. Det innebär miljoninkomster för kommunerna.
Samtidigt spår observatörer och energianalytiker att hela ledningsprojektet kommer att läggas ned.
Bolagen bakom Nord Stream 2 med ryska Gazprom som största intressent har redan lagt planerna på ett samföretag på is. Det efter att de polska konkurrensmyndigheterna krävt en utredning över Gazproms dominerande ställning på gasmarknaden inom EU.
Och i går uppmanade Danmarks förre utrikesminister Martin Lindegaard statsminister Lars Løkke Rasmussen att försöka få till stånd en allians med Sverige och Finland för att stoppa ledningsprojektet. Ett nordiskt ställningstagande kunde göra avgörande skillnad i EU-kommissionen, sade Lindegaard på sitt parti, det socialliberala partiet Radikale Venstres sommarmöte.
Redan förra veckan meddelade företagen bakom Nord Stream 2, förutom Gazprom brittisk-nederländska Shell, tyska Eon, tyska Wintershall, österrikiska Omv och franska Engie att de i stället söker andra former för ett tätt samarbete. Projektet fortsätter enligt utstakad tidtabell, försäkrade Nord Stream då i ett pressmeddelande.
Över 100 miljoner
I måndags kom meddelandet om att Koverhar i Hangö och Mussalö i Kotka blir logistiska centralorter för rörbygget i Finland. Här ska ledningens rör bestrykas och lagras. När Nord Stream byggde sin första gasledning mellan Ryssland och Tyskland innebar det direkta och indirekta inkomster för de finländska parterna på knappa 180 miljoner euro, enligt bolagets beräkningar.
Nord Stream har också i flera omgångar poängterat att det nya ledningsbygget är kommersiellt, inte politiskt. Men oenigheten inom EU är ändå stor och speciellt i Östeuropa vill många stoppa projektet. Tyskland däremot är gasledningens främsta förespråkare i EU.
Sedan Nord Streams meddelan- de om att man frångår tanken på ett samföretag har energianalytiker i Europa spekulerat i projektets undergång. Det trots att gasbolaget alltså försäkrar att allt fortsätter som förr.
Sijbren de Jong, strategisk analytiker vid nederländska centret för strategiska studier i Haag är i en artikel i EUobserver redo att begrava projektet. Ett skäl är att Gazprom kommer att ha svårt att hitta finansiering till ledningen på egen hand, ett annat att projektet rimmar illa med EU:s tredje energipaket TEP. Enligt TEP ska ägarna av en ledning och en leverantör av gas vara oberoende av varandra.
Gazproms vd Aleksej Miller har däremot i en intervju för nyhetsbyrån Tass tidigare i veckan försäkrat att finansieringen kommer att ordnas. Miller försäkrar också att inga fördröjningar är att vänta.