”Svensk förundran bygger på okunskap”
Undervisning Finlands nya läroplan väcker förundran i Sverige. Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund (FSL), är skeptisk till omdefinitionen av lärarens uppdrag från lärare till handledare, men säger att skepticismen som läroplane
– Tidigare har man pratat om undervisning, men i den nya läroplanen pratar man om elevens lärande och läraren ses mer som en handledare. Personligen undrar jag varför man inte även i fortsättningen får prata om undervisning, utan bara om lärandeprocesser? säger han.
På bland annat HBL:s insändarsida och Svenska Dagbladets ledarsida har det uttryckts oro för att den nya läroplanen tar den finska skolan i svensk riktning – mot allt större ojämlikhet och läs- och skrivsvårigheter. I Sverige har lärarens roll inte varit att lära ut utan att underlätta elevens lärande, och liknande skrivelser finns i den nya läroplanen i Finland. Holmlund anser ändå att den förundran som väckts i Sverige bygger på okunskap om vad det står i vår läroplan, som inte har haft den svenska som förebild.
– Vi har fortfarande kunskapsmål, bedömning och högt utbildade lärare som sköter undervisningen. Till skillnad från Sverige värderas skolan och lärarna i Finland högt, lärarutbildningen är attraktiv och vi kan välja vem som antas till lärarutbildningen bland många sökande. Lärarna har dessutom en rätt autonom ställning gällande hur de förverkligar målen i läroplanen, säger han.
”För många lärare”
I höst inleder Helsingfors universitet sin nya svenskspråkiga klasslärarutbildning i Helsingfors. Åbo Akademi och Helsingfors universitet förhandlade länge om en gemensam klasslärarutbildning i Helsingfors, men kunde inte enas om ett samarbete.
–Jag kan inte förstå att de inte kunde samsas kring utbildningen. Inom FSL tror vi inte att det behövs två permanenta lärarutbildningar i Svenskfinland.
Tvärtom finns det en uppenbar risk för att vi kommer att ha för många klasslärare i Svenskfinland, säger han. De som kommer in i ar- betslivet är fler än de som pensioneras.
–Diskussionen i Svenskfinland har bara fokuserat på klass- och speciallärare, men vi borde också prata om ämneslärare. Vi vet att vi har brist på mattelärare och ett överutbud av historielärare, men vi har inte tänkt på vad vi ska göra åt det. Ska vi utbilda fler trots att det inte finns tjänster?
Orten mindre viktig
Intresset för lärarutbildningen i Helsingfors var stort. 185 personer sökte den som första alternativ och 40 blev antagna. Holmlund påpekar ändå att vi inte kommer åt lärarbristen i Nyland bara genom att utbilda fler lärare.
– Det handlar också om lönenivåerna som erbjuds i de olika kommunerna. Ett rekryteringstillägg för att få lärare till Nyland kunde vara bra idé, men det får man inte tala om, säger han.
FSL tar som förbund inte ställning till Åbo Akademis planer att flytta barnträdgårdslärarutbildningen från Jakobstad till Vasa, men Holmlund tycker att det viktigaste är att det utbildas tillräckligt många barnträdgårdslärare och inte på vilken ort det sker.
– Det råder brist på barnträdgårdslärare och jag hoppas att ÅA:s planer får den effekt som önskas. Man kan fråga sig om ÅA:s planer är en konsekvens av de nedskärningar som gjorts inom utbildningsväsendet, att universiteten känner sig tvungna att koncentrera utbildningen till färre orter? säger han.
Åbo Akademi planerar en flytt av barnträdgårdslärarutbildningen från Jakobstad till Vasa år 2018. Styrelsen beslöt också att den utlokaliserade barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors ska upphöra. I stället planerar man att utöka platserna i Vasa.