Schakalen tassar norrut
Den är på strövtåg norrut och bofast i Estland. Snart kan guldschakalen smyga in i Finlands fauna.
Den är bara lite större än räven och klart mindre än vargen. Skulle en guldschakal dyka upp i Finland är det ändå troligast att den förväxlades med en vanlig hund. Så bedömer Suvi Viranta-Kovanen som forskar i rovdjurens evolutionshistoria vid Helsingfors universitet.
Än har ingen schakal setts i Finland, men det är inte osannolikt att den blir nästa nya art i vår däggdjursfauna. Guldschakalen hör hemma i Eurasien, och i Europa är den mest hemmastadd på Balkan. På senare år har den strövat norrut. En guldschakal har setts i Danmark, och i Estland lever en liten population i en nationalpark. Steget till Finland är kort.
– Vi vet inte om den finns i Ryssland, men finns den kommer den säkert hit precis som vargen och mårdhunden kommer in österifrån, säger Suvi Viranta-Kovanen.
Hon bedömer att den skulle hitta en nisch i Finlands fauna, inte minst för att våra bestånd av större däggdjur är glesa. Och när det gäller födoval är schakalen allt annat än kräsen.
– Den är en sann opportunist. Där stammen är tät äter djuren frukt i trädgårdar fastän de egentligen är köttätare. Schakaler är liksom andra hunddjur bra på att anpassa sig till nya förhållanden. I människans närhet letar de ofta mat på soptippar, säger Suvi Viranta-Kovanen.
Hon tror inte att guldschakalen skulle slå ut eller bli utslagen av någon annan art. Den skulle inte heller kategoriseras som en främmande art eftersom människan inte har någon direkt andel i att den kommit hit
(i motsats till minken och mårdhunden som får bekämpas för att människan har fört in dem).
Att forskarna och lagstiftningen gör skillnad på (invasiva) främmande arter och nya arter är ändå ingen garanti för hur folket skulle bemöta nykomlingen.
– Skulle schakalen dyka upp hos oss hoppas jag på förståelse och acceptans. Vi ska minnas att den är så mycket mindre än vargen att den är ofarlig för människan. Men mårdhunden hatas ju också fast den också är ofarlig, säger Suvi VirantaKovanen.
Utseendet minskar hatfaktorn
Faktum att guldschakalen påminner om vargen, utom till storlek, väcker en del frågor med tanke på det utbredda varghatet. Sanna Ojalammi vid Naturresursinstitutet som forskat i finländarnas attityder till vargen säger att schakalen troligen skulle få ett vänligare bemötande.
– Den är ganska förtjusande, men jag befarar att den efterhand kunde väcka samma hatkänslor som vargen, säger hon.
Avgörande för vilket bemötandet skulle bli är enligt Sanna Ojalammi schakalens utbredning och skadegörelse.
– Om den höll sig till södra Finland, och om den inte tog får eller ställde till det för andra landsbygdsnäringar tror jag inte folk skulle bry sig. Människans sätt att förhålla sig till djur är säreget, det formas av djurets utseende, dess jaktbeteende och uppfattningen om dess skadegörelse, säger hon.
Men lodjuret gör ingen skada och det jagas ändå – finns det några garantier för att ett fyrbent djur går tryggt i Finland? – Egentligen inte, Finland har i europeisk jämförelse flest jägare i relation till den övriga befolkningen, och jaktlobbyn har inflytande och makt. Det är omöjligt att förutspå exakt hur guldschakalen skulle bemötas.
Vildsvin i skottgluggen
Guldschakalens utbredning i Europa har varierat kraftigt. För femtio år sedan var arten så förföljd att stammen kraschade, men den repade sig senare, och sedan 1980-talet har den spridit sig norrut och västerut. Det glesa, ställvis obefintliga, vargbeståndet och klimatförändringen anses ha öppnat nya områden för den.
Förändringar i däggdjursfaunan sker både naturligt och med människans hjälp. En nygammal art i Finland är vildsvinet som gjort comeback via Karelska näset. I dag vet man att vildsvin levde i Finland under stenåldern, men också att de försvann från våra närområden när klimatet blev kallare på 1800-talet.
Man prövade också på att introducera vildsvin på 1950-talet, men de gjorde skada och eliminerades. Sedan de kommit tillbaka av sig själva jagas vildsvin mest för att minska risken för svinpest. I år har myndigheterna öppnat för mer jakt, och hittills i år har jägarna fällt 200 vildsvin. Populationen beräknas till 700 individer i sydöstra Finland.
Vi ska minnas att den är så mycket mindre än vargen att den är ofarlig för människan.
Forskare Suvi Viranta-Kovanen