Åland på väg mot färre kommuner
– Tiden är mogen för en förändring. Det säger Erik Brunström, en av Ålands kommundirektörer. Han uppskattar initiativet att låta utomstående proffs utreda olika alternativ. Men processen har också kritiserats för att vara onödig och dyr.
Erik Brunström är kommundirektör i Finström, en landsbygdskommun i hjärtat av Åland med 2 500 invånare. Ekonomin är i balans. Invånarantalet har ökat sakta men säkert och i kommunen finns bland annat en relativt nybyggd 1-6-skola och en kombinerad idrotts- och simhall.
– Förståelsen för att slå ihop kommuner har ökat på senare tid. Förespråkarna utgår från att det blir billigare med stordrift, att effektiviteten ökar och även kvaliteten med tanke på rättssäkerhet och integritet. Farhågorna däremot, som jag uppfattat dem, handlar om minskad närdemokrati och sämre tillgänglighet till service. Det unika för Åland är dagens småskalighet, som gäller både offentlig och privat service, säger Erik Brunström.
Finström har redan i många år samarbetat med andra kommuner på norra Åland och lät även ifjol göra en förstudie om en sammanslagning av tre av dem. Ett tecken på att det finns en vilja till en förändring.
Mycket samtidigt
Erik Brunström har varit med på i stort sett alla träffar, som landskapsregeringen ordnat under de senaste månaderna, för att förankra den stora reform man nu dragit i gång.
– Det har varit givande och det är bra med diskussion. Men samtidigt är det svårt för våra kommunpolitiker att offra hela arbetsdagar för att delta i träffarna.
Dessutom är många parallella processer på gång samtidigt som går in i och påverkar varandra. En lag om en gemensam socialtjänst har antagits. Landskapets stödsystem till kommunerna ska revideras. Den pågående vårdreformen i Finland berör Åland och kommunernas ekonomi på något sätt, osäkert hur.
– Jag kan rabbla upp ytterligare tio, tolv andra processer som vi ska jobba med och det är klart att vårt krut, som vi lägger på dem, går i vågor, säger Erik Brunström.
Han vill inte säga hur många kommuner han vill se på framtidens Åland, men färre än i dag.
– Och vilka uppgifter ska kommunerna ha i framtiden? Det är en kärnfråga, säger han.
Nina Fellman, socialdemokrat, är ansvarig minister i landskapsregeringen för kommunreformen som kallats den största i modern tid på Åland.
– Men helt nödvändig. Det är inte längre hållbart att Åland ska ha 16 kommuner, säger hon.
En kunskapsresa
Hon säger att pågående process, som kritiserats för att vara både omständlig och dyr och dessutom ett tecken på att landskapsregeringen inte vågar fatta ett beslut i den heta frågan, behövs.
– Vi är ute på en kunskapsresa där alla berörda får vara med. Det har aldrig tidigare utretts hur en kommunsammanslagning på Åland kan se ut och vilka konsekvenser den får. Vi måste vrida och vända på olika alternativ. Diskutera och fundera. Det tar tid men vi måste veta vad vi fattar beslut om. Om vi hade lagt fram ett färdigt förslag med x antal kommuner hade det också blivit folkstorm och vi hade fått kritik för att invånarna inte varit delaktiga i processen, säger hon.
Hon är också medveten om kritiken på fältet att många parallella processer löper samtidigt.
– Så är det med all lagstiftning. Vi kan inte stoppa allt annat och bara ha en sak på gång i taget, säger hon.
Ett av Ålands största partier, Åländsk center, är i opposition och inte alls med på att slå ihop kommuner på Åland.
Därmed öppnas ett annat scenario – om reformen inte ros i hamn före valet 2019 kan kursen ändras om centern åter kommer till makten efter det valet och tar plats i landskapsregeringen.
Det är inte längre hållbart att Åland ska ha 16 kommuner. Nina Fellman Ansvarig minister för kommunreformen