Beata av Lyons färgstarka liv

Kroppsligheten är ett genomgående tema i operan om Beata av Lyon.

Skivrecension

●●Kammaropera

Harri Ahmas: Käärmesormus Ulla Raiskio, mezzosopran. Zagros ensemble, dirigent Petri Komulainen. (Alba)

Harri Ahmas (f. 1957) andra kammaropera Käärmesormus (Ormringen), som baserar sig på Tittamari Marttinens (f. 1968) diktsamling vid samma namn, berättar historien om den självmedvetna 1400-talskvinnan Beata av Lyon.

Ahmas har valt ett ämne med starkt kvinnoperspektiv. Beata vill inte bli styrd av män, speciellt inte av biskoparna som fördömer folkmedicinen som Beata i systerlig anda utövar bland kvinnorna.

Kroppsligheten är ett genomgående tema i Beatas oförskönade reflektion över sitt levda liv. Ahmas musik för med sig prosadikten som en färgstark och nyckfull ström, med slingrande melodier, intensiva rytmer och även några talavsnitt.

De musikaliska idéerna är så många att helheten ger ett aningen rastlöst intryck. I en så här omfattande komposition – över en och en halv timme musik – kunde Ahmas ha litat mer på sina starkaste idéer och utvecklat dessa på ett grundligare sätt.

Musiken som beskriver pesten är verkningsfull, inte minst på grund av instrumenteringen, och en annan höjdpunkt är den imponerande tonala melodin som intro- duceras då Beata gravlägger sitt barn och som återvänder då Beata förgiftar sin make samt i slutet då hon drömmer om sin älskare.

Ulla Raiskios mezzoröst har en tilltalande seriös klang, och hon sjunger Beatas monolog gediget. Zagrosensemblen (klarinett, slagverk, harp och stråkar samt piano, celesta, cembalo och harmonium) spelar utmärkt under Petri Komulainens ledning.

Ilkka Laasonen, som regisserade uruppförandet under Diktveckan i Kajana 2008 och som sammanställt librettot tillsammans med Ahmas och Raiskio, är med i en liten berättarroll.