Trappan hjälper barn att gå vidare
Familjen Skuthälla har varit på FamiljeKraft-läger. Artikeln om Trappan berör inte familjen.
Förutom FamiljeKraftläger används luciamedel också för att sprida samtalsmodellen Trappan till professionella som i sitt arbete möter barn som upplevt våld i sin närmiljö. Det är viktigt att barnen får diskutera sina upplevelser. Med hjälp av Trappan kan professionella hjälpa barnet att gå vidare.
Medlen från luciainsamlingen 2008–2010 användes för att på olika sätt stöda barn som upplevt våld i sina hem. Våld är ett mycket tabubelagt ämne och arbetet kring frågan visade att det bästa sättet att nå barnen var att stöda professionella att ta upp frågan med barn. Folkhälsan tog då in samtalsmodellen Trappan till Finland och hittills har närmare 150 professionella, både svenskoch finskspråkiga, gått utbildning för att föra Trappansamtal med barn. En del av intäkterna från den luciainsamling som pågår nu används för att arbeta vidare med Trappanmodellen.
Oro för mer våld gör det svårare att prata
– Forskning visar att det är lika skadligt för ett barn att bevittna våld som det är att själv bli utsatt för våld, konstaterar Britt-Helen
Tuomela-Holti, som koordinerar arbetet för utsatta barnfamiljer på Folkhälsan tillsammans med
Katarina Fagerström.
Trappansamtalen inleds alltid med en träff där både barnet och föräldrarna deltar. Det är viktigt att barnen får bekräftat av sina föräldrar att det är OK att prata om händelserna.
– Barn är väldigt lojala mot sina föräldrar, och därför vill de inte alltid berätta om det som händer hemma, säger Fagerström. Ibland vågar barn inte heller berätta, eftersom de är rädda att det kan leda till mera våld.
Otrygghet kan leda till olika svårigheter
Det är många olika saker som behandlas under samtalen och barnet får bland annat lära sig att våldet aldrig är hens fel, utan att det alltid är förövaren som bär ansvaret.
– Det är viktigt att vi arbetar vidare med medvetenhet kring våldsproblematik, säger Katarina Fagerström. Ibland kan man tro att ett barn till exempel har någon form av inlärningssvårigheter i skolan, medan det egentligen kan vara otrygghet hemma som finns i bakgrunden. Det är viktigt att till exempel lärare och assistenter, som tillbringar en stor del av dagen med barnen, är uppmärksamma på barn som verkar ha det svårt.
Bra metod ger trygghet
BrittHelen TuomelaHolti och Katarina Fagerström är utbildade att föra Trappansamtal.
– Det är tryggt att ha en metod att luta sig tillbaka emot och att ha ramar för samtalen, konstaterar Katarina Fagerström. Det är också tryggt för barnet att veta vad som kommer att hända under samtalen.
– Under Trappansamtalen får barnen rita och på det sättet beskriva händelserna. Efter att barnen grundligt har gått igenom händelserna, får de beskriva känslorna. När jag förde Trappansamtal med en flicka var jag imponerad av hur väl hon kunde namnge sina känslor och rita in var i kroppen känslorna fanns, säger TuomelaHolti.