Hufvudstadsbladet

De fick vänta en timme på ambulans – mitt i centrum

När Elin Åsvik och Emilia Wik såg en äldre kvinna säcka ihop tvekade de inte utan rusade genast fram och ringde ambulansen. Men efter att kvinnan legat och frusit på marken i en timme syntes ambulansen fortfarand­e inte till.

- MAJA-STINA ANDERSSON maja-stina.andersson@ksfmedia.fi

Det är en skärrad Elin Åsvik som berättar om nödcentral­ens och ambulansfö­rarnas bemötande i torsdags. Hon och hennes kompis Emilia Wik var på väg över Brunnsgata­n vid Järnvägsst­ationen när de såg en äldre kvinna falla på andra sidan gatan.

– Hon halkade inte utan stod stilla och säckade bara ihop. Då vet man att något är riktigt på tok. Hon föll rakt i marken och slog huvudet, säger Åsvik.

Hon och Wik rusade genast till platsen. De försökte hjälpa upp kvinnan men hon hölls inte på benen, så de ringde 112. Nödcentral­en bad dem stanna på platsen och vänta på ambulansen. Eftersom det var flera minusgrade­r klädde de av sig sina jackor och försökte hålla kvinnan varm medan de själva frös. När en halvtimme hade gått syntes ambulansen fortfarand­e inte till. I stället fick Åsvik ett samtal från nödcentral­en som meddelande att ambulansen är på väg. Men det dröjde ytterligar­e en halvtimme.

När ambulansen äntligen kom fram – efter en timmes frysande väntan – var ambulansfö­rarna vresiga och otrevliga mot de unga kvinnor na, som upplevde att de blev beskyllda för att inte ha handlat rätt.

– De frågade till exempel kvinnan varför vi inte hade hjälpt henne in i värmen, men på nödcentral­en hade de uttrycklig­en sagt att vi skulle vänta med henne där hon fallit, säger Åsvik.

– Jag blev också upprörd över att ingen av ambulansfö­rarna lyssnade på oss som följt med situatione­n i över en timme. Kvinnan sa till exempel att hon varken hade slagit huvudet eller att hon frös, fastän vi hade sett att hon fick en ordentlig smäll och såg hur hon skakade av köld. Vi var också själva rejält frusna.

Elin Åsvik väntade inte med responsen utan sa till ambulansmä­nnen vad hon tycke om deras fräna ton. Också andra förbipasse­rande som följt med händelsern­a tog de unga kvinnorna i försvar.

På nödcentral­en i Kervo (som ansvarar för uppdragen i Helsingfor­s) säger chefen Vesa Seppä att torsdagen uppenbarli­gen var en stressig dag för ambulanspe­rsonalen.

– Jag känner inte till det här specifika fallet, men om man på nödcentral­en har sagt att ambulansen kommer inom trettio minuter tyder det på att man bedömt situatione­n som brådskande. Vid varje samtal görs en riskbedömn­ing enligt Social och hälsovårds­ministerie­t direktiv. Direktiven avgör hur snabbt en ambulans skickas ut. Hur kan det dröja så länge, det här verkar ju onekligen vara ett rätt brådskande fall? – Antagligen har ett ännu mer brådskande fall kommit emellan, eller så kan det ha varit mycket trafik i centrum. Tyvärr kan det ibland dröja så här länge.

 ??  ?? De 19-åriga studerande­na Emilia Wik och Elin Åsvik hjälpte en äldre kvinna som föll mitt i centrum. – Det är helt oacceptabe­lt att hon tvingades vänta utomhus, skadad, frusen och liggande på marken i en hel timme, säger de.
De 19-åriga studerande­na Emilia Wik och Elin Åsvik hjälpte en äldre kvinna som föll mitt i centrum. – Det är helt oacceptabe­lt att hon tvingades vänta utomhus, skadad, frusen och liggande på marken i en hel timme, säger de.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland