Sänk båtskatten – i havets botten

Ett uttalat mål för regeringen Sipilä är att skrota onödiga regler och minska på byråkratin. Lösenordet har varit ”normskrotningstalko”. Samtidigt, i svart och vitt i regeringsprogrammet: ”En årlig skatt införs för registrerade båtar och motorfordon.” Detta ska enligt regeringsprogrammet öka intäkterna med 50 miljoner om året.

Och då det uttalade målet i regeringsprogrammet är att bredda skattebasen, ”Den grundläggande principen inom beskattningen är en bred skattebas och låga skattesatser” är de hittills obeskattade flytetygen och fordonen en av de stenar man vänt på för att hitta nya intäkter.

Frågan är ändå om inte snålheten bedrar visheten i det här fallet och andra faktorer än rent fiskalt tänk spelat in då man satt upp båtar på listan över beskattningsobjekt.

Nidbilden av ”pappa betalar-finlandssvenskar” med lyxiga segelbåtar figurerade tidigt i diskussionen då man ville legitimera den nya punktskatten.

Det finns en skenbar logik i att skatten för motorbåtar graderas efter motorstyrka. ”Skenbar” då denna gradering fungerar redan i dag genom det högt beskattade bränslet. En stor del av bensinoch dieselpriset består av skatt.

Den logiken gör också de planerade vägavgifterna svårmotiverade eftersom vi redan nu i praktiken beskattas enligt körda kilometrar.

Nej, det är svårt att se något konstruktivt i den planerade båtskatten. Den är onödig, orättvis och godtycklig.

Henrik Othman Hela livet kan bli dystert för den som skolkar mycket i grundskolan. I dag är det svårt att få ett jobb om man saknar gymnasiekompetens – man kan lätt lista ut hur det går för den som inte ens klarar grundskolan. Expressen om att 20 000 svenska grundskoleelever hade ströfrånvaro eller omfattande sammanhängande frånvaro utan skäl under hösten 2015.