Mänsklig rörpost provkörs
De närmaste veckorna är intressanta för utvecklingen av transportsystemet Hyperloop. En första testkörning skall visa om systemet fungerar
Hur testkörningen lyckas är intressant inte minst för Finland som är engagerat i projektet på flera sätt. Det finns redan en plan för en Hyperloopbana på rutten Helsingfors–Åland– Stockholm. Blir den verklighet kan man resa mellan huvudstäderna på 28 minuter.
Samtidigt pågår ett försök att få företaget Hyperloop One att placera sin utvecklingsenhet och testbana i Salo, något som skulle innebära ett uppsving för den krisdrabbade staden.
– Nu måste Finland vara mycket aktivt. Möjligheterna är så enorma att vi inte kan låta den här chansen gå förbi, säger Risto E. J. Penttilä, vd på Centralhandelskammaren.
Även om tekniken visar sig fungera finns många problem, inte minst när det gäller finansieringen.
Det är med spänning världen inväntar den första provkörningen av Hyperloop, ”rörposten” som ska transportera människor och varor i en hastighet på 1200 kilometer i timmen. Före utgången av mars ska företaget Hyperloop One testköra transportsystemet i sin testbana i Nevada, USA. Då får vi veta om projektet, som härstammar från Tesla- grundaren Elon Musk, verkligen fungerar.
Resultatet är intressant inte minst för Finland som är kopplat till projektet på flera plan. Hyperloop One meddelade tidigare i veckan att rutten Helsingfors–Tallinn finns med bland 35 semifinalister i en gallring som ska ta fram städer och regioner som bäst lämpar sig för Hyperloop. Åtta av dem finns i Europa.
För sträckan Helsingfors–Åland– Stockholm finns redan en plan för en Hyperloop-bana. Blir den verklighet förkortas restiden mellan ländernas huvudstäder till 28 minuter. Visionen är ny superregion med 5 miljoner invånare, där folk kan jobbpendla till grannlandet.
Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att locka Hyperloop One att placera sitt utvecklingscenter och sin långa testbana i Salo. Det handlar om en investering på 3 miljarder euro, vilket betyder en jättesatsning – den största industriinvesteringen i Finland just nu, Metsä Groups biofabrik i Äänekoski, går lös på ”bara” 1,2 miljarder euro. Hyperloop One vill placera testbanan någonstans inom EU, och Salo sägs vara en stark kandidat. Men konkurrensen är hård. Det säger Hans Mikael Holmström på åländska FS Links, ett företag som grundats för att driva frågan om en fast förbindelse mellan Finland och Sverige.
– När de väl har bevisat att Hyperloop fungerar kommer alla EU-länder att vilja ha testbanan. Då hoppas jag att vi har hunnit springa så långt att ingen hinner förbi oss.
Glöm Guggenheim – satsa på Hyperloop. Risto E. J. Penttilä vd, Centralhandelskammaren
Dubai körde förbi
Även när det gäller själva förbin-
delsen har Finland varit tidigt ute. I somras presenterades en idéstudie och ännu i höstas var rutten Helsingfors–Stockholm det Hyperloopprojekt som framskridit längst i världen.
Men i november körde Dubai förbi genom att presentera en komplett affärsplan. Dubai investerade dessutom 50 miljoner i Hyperloop One, vilket satte landet i en ny position.
– Vi kunde ha inlett arbetet med vår detaljplan redan i höstas om bara pengar hade materialiserats på något magiskt sätt. Men det är ju inte så det fungerar i Finland.
Enligt idéstudien från KPMG och Ramböll beräknas en Hyperloop-bana på Helsingfors–Stockholm kosta 19 miljarder euro att bygga, men redan att ta fram ett trovärdigt beslutsunderlag är ett mångmiljonprojekt. För det ändamålet söker FS Links nu finansiering från i första hand privata investerare. Holmström säger att diskussionerna har varit positiva, men...
– Det svåra är att diskutera något som ännu inte finns och presentera det på ett trovärdigt sätt. Att själva tekniken fungerar får vi dock snart bekräftat.
Inom första kvartalet hoppas Holmström både på en start med detaljplanen och ett positivt besked om testbanan och utvecklingscentret i Salo.
”Bättre än Guggenheim”
Risto E. J. Penttilä, vd på Centralhandelskammaren, är en varm anhängare av Hyperloop-idén. Möjligheterna är så enorma att vi inte kan låta chansen gå förbi, säger han.
– Glöm, Guggenheim – satsa på Hyperloop, som passar det finländska ingenjörsfolket bättre. Även om byggandet inte enbart hänger på Finland så måste vi vara mycket aktiva.
Penttilä är medveten om riskerna och säger att finansieringen, precis som i alla projekt med ny och revolutionerande teknik, är ett stort frågetecken.
– Jag inbillar mig inte att det blir lätt, att pengarna bara kommer från EU och Anne Berner. Om vi inte lyckas få med de stora globala företagen så är projektet omöjligt att förverkliga.
I Sverige har man hittills varit mer avvaktande till Hyperloop, men Penttilä tror att också svenskarna hoppar på tåget bara projektet konkretiseras lite mer. Och om sedan Tallinn, och varför inte också S:t Petersburg kommer med, så har vi ett verkligt stort projekt också på europeisk och global nivå, säger han.
Kan vara klart inom tio år
Enligt Hans Mikael Holmström kunde en Hyperloop-bana mellan Helsingfors och Stockholm vara klar inom tio år om allt går bra.
– Planerings- och tillståndsprocesserna är omfattande men själva byggtiden är förhållandevis kort, kanske fem år. En Hyperloop är mer flexibel att bygga än en vanlig väg eller järnväg, eftersom den kan byggas på, under eller över marknivå beroende på vad omgivningen kräver.