Nytt nej för iransk kurd – Migrationsverket ser inga risker
Asylbeslut Nej, Migrationsverket tänker inte utreda iranske kurden Musa Mohammadis situation på nytt utan står fast vid att Mohammadi ska utvisas till Iran. Migrationsverket anser det inte troligt att de iranska myndigheterna fått nys om Mohammadis politi
Varken inslag i kurdiska medier, intyg från det förbjudna kurdiska partiet Pjak i Iran, läkarintyg eller ett ställningstagande av riksdagens människorättsnätverk har rubbat Migrationsverket, som inledde året med att på nytt avslå iranske kurden Musa Mohammadis senaste asylansökan. Den här gången räckte det inte länge, då den nya asylansökan lämnades in bara en månad tidigare.
HBL berättade i december om Musa Mohammadi, som kommit till Finland 2010 och sökt asyl. Mohammadi uppger att han förföljts på grund av politisk aktivism i Iran, och engagemanget har fortsatt i Finland. Han har deltagit i demonstrationer för kurdernas rättigheter, intervjuats i kurdisk media och så sent som i december tog riksdagens människorättsnätverk ställning för honom. I ställningstagandet som undertecknats av nio kända riksdagsledamöter befarar undertecknarna att Mohammadi hotas av förföljelse, fängslande och tortyr om han återvänder, i värsta fall till och med avrättning.
Men Migrationsverket anser inte att det finns någon grundad anledning att anta att de iranska myndigheterna skulle ha kännedom om Mohammadis aktivitet i Finland för kurdernas rättigheter, eller nyhetsinslag om honom i kurdisk media.
– Hah! Det tror jag inte alls stämmer. Vi vet att olika underrättelsetjänster, också den iranska, försöker följa rätt noga med vad emigranter och asylsökande gör i andra länder, säger långvarige före detta utrikesministern, riksdagsledamoten Erkki Tuomioja (SDP), som är en av undertecknarna till ställningstagandet i december.
Han tror inte heller för en sekund att människorättsnätverkets ställningstagande gått de iranska myndigheterna förbi.
– Om vi hade en ambassad i ett land där parlamentariker ger uttalanden som hänvisar till Finland så är jag säker på att det skulle rapporteras hem till huvudstaden.
Tuomioja har inte själv läst Mohammadis asylbeslut och tar inte ställning till de individuella detaljerna.
– Men allmänt taget kan sägas att då det gäller en persons säkerhet kan man inte ta några risker. Det räcker inte att vara vid god tro och hoppas på det bästa. I det här fallet finns förmodligen en ganska stor risk. Om det finns en risk – hur kommer det sig i så fall att finländska myndigheter inte identifierar den? – Det är egentligen ganska skrämmande. Då vi har en asylansökan ska första principen hela tiden vara att vi ser till att personen inte kan bli utsatt för förföljelse, tortyr eller andra svårigheter på grund av politiska eller andra ställningstaganden.
Här tar Tuomioja stöd av statistiken.
– Andelen asylsökande som får stanna är avsevärt lägre i Finland än i många andra länder, men varför skulle de som söker asyl här vara så mycket annorlunda än i till exempel våra grannländer? Statistiken visar att vi följer andra principer.
Balans på knivseggen
Konflikten mellan kurderna och den iranska regimen har långa anor, och handlar i dag om större autonomi och till exempel kulturella och språkliga rättigheter i kurdområdena – något som centralstyret inte ser med blida ögon utan tolkar som separatistiska strävanden som måste kväsas. Hur trängda enskilda kurdaktivister är i Iran kan ändå variera, säger Mellanösternforskaren Mikko Patokallio vid fredsmäklarorganisationen CMI.
– Min uppfattning är att de som driver på kurdfrågan i Iran balanserar på knivseggen. Ibland kan de påverka situationen ganska mycket lokalt, men irriterar man fel instans kan man bli beskylld för separatism och råka i trubbel. Man får komma ihåg att Iran inte är någon rättsstat utan en diktatur där det förekommer människorättskränkningar.
Iran avrättade i fjol näst flest människor i världen, nästan tusen personer enligt Amnesty. Även om kurderna är en stor majoritet, ungefär tio procent av befolkningen, är de också en av de mest förföljda grupperna i landet. Enligt Amnesty avrättades minst 24 kurdiska politiska fångar bara under augusti i år.
– Visst är det farligt att driva kurdernas rättigheter i Iran. Rent allmänt kan man säga att politisk aktivism för kurdernas rättigheter ökar de personliga riskerna. Och nära relationer till kurdiska partiet Pjak gör åtminstone inte regimen mer positivt inställd.
”Slarvigt beslut”
Said Moradi, Musa Mohammadis kontaktperson och själv iransk kurd, anser att Migrationsverkets senaste beslut är slarvigt gjort. Man hänvisar till att Mohammadi deltagit i en demonstration, fast de i själva verket var flera, och man skriver namnet på en kurdisk tvkanal fel.
– Och Migrationsverket undervärderar riskerna då de anser att iranska myndigheter inte följer till exempel kurdiska och utländska medier, säger han.
Mohammadi själv är nu på fri fot efter att plötsligt ha tagits i förvar i november, något han svarade på med en hungerstrejk som ledde till sjukhusvistelse. I sjukjournalen som citeras på bloggen oikeuttamusalle.wordpress.com säger han att han hellre dör i Finland än skickas tillbaka till Iran, där han är övertygad om att han kommer att torteras och dödas.