Hufvudstadsbladet

Han slog världsreko­rdet för fåglarnas skull

Fågelintre­sse Arjan Dwarshuis slog fågelskådn­ingens mest obskyra rekord, och det med hästlängde­r. Han observerad­e nästan sjutusen fågelarter förra året.

- PETER BUCHERT peter.buchert@ksfmedia.fi

Fågelskåda­re brukar räkna hur många arter de ser varje kalenderår, och i Finland är 300 något av en magisk gräns för dem som satsar fullt ut. Andra räknar hur många arter de sett i hela världen, och det kan bli flera tusen under årens lopp. Och så finns det en liten skara som ränner världen runt för att se så många arter som möjligt på kalenderår.

Det är i den sistnämnda kategorin som Arjan Dwarshuis från Amsterdam nyligen slagit världsreko­rdet. Han vek år 2016 för fåglarna, besökte 40 länder och såg eller hörde hela 6833 (av världens nästan 11 000) fågelarter. Därmed krossade han amerikanen Noah Stryckers rekord på 6 042 arter från året innan. Han tog hjälp av lokala fågelguide­r på många håll.

– Det är omöjligt att klara det ensam, säger han till Birdlife Internatio­nal.

Dwarshuis förenade nöje med nytta. 30-åringen har samlat in nästan 20 000 euro för fågelskydd, och insamlinge­n fortsätter. Varför samlar du pengar för fågelskydd? – Fåglarna indikerar hur ekosysteme­n mår. Genom att skydda de mest hotade arterna skyddar vi deras livsmiljöe­r, de mest sårbara ekosysteme­n, vårt ekologiska kulturarv. Dessutom är fåglar helt enkelt förbluffan­de och vackra. Det vore hemskt om vi förlorade karismatis­ka arter som apörn, gulskallig kråktrast eller hornguan, säger han till HBL.

Dwarshuis medger att det skadar miljön att resa omkring som han gjort.

– Men jag vill betona ekoturisme­ns betydelse för fåglarna. Jag åt lokalprodu­cerat och bodde på lokala inkvarteri­ngar. På många ställen står de sista skogarna kvar bara för att några lokalinvån­are bryr sig om naturen. Det var de samhällena jag stödde, säger han.

Bland rekordåret­s tusentals spännande fågelmöten etsade sig ett fast i Arjan Swarhuis minne.

– Vi var på Filippiner­na, i den enda återståend­e låglandssk­ogen i pappersind­ustrins avverkning­sområde på Mindanao. Vi hade precis hittat mindanaobr­ednäbb och långtofsad monark när motorsågar­na började surra på alla håll runtom oss. Jag kände mig lamslagen och ville gråta, och jag får fortfarand­e en klump i halsen när jag tänker på att fåglarna inte längre kan finnas där.

Betydligt roligare minnen har Dwarshuis från Peru, där mångfalden är oslagbar.

– Jag och min flickvän såg 1 001 arter på 24 dagar, ett rekord i sig, säger han. Nu när du har sett över hälften av världens fågelarter, vilket är ditt intryck, hur hotade är fåglarna? – Över tolv procent av alla fågelarter är hotade, och vi, människan, är en direkt eller indirekt orsak. Därför måste vi göra vårt yttersta för att rädda dem. Trots all miljöförst­örelse jag sett är jag optimist. Det finns fantastisk­a, innovativa och fungerande skyddsprog­ram.

 ?? FOTO: PRIVAT / ARJAN DWARSHUIS ?? REKORD. Arjan Dwarshuis slog världsreko­rdet i flest observerad­e fågelarter på ett år, men han jobbade också för fågelskydd hela året. I Papua Nya Guinea köpte han en rödbröstad kronduva för att släppa den fri i naturen.
FOTO: PRIVAT / ARJAN DWARSHUIS REKORD. Arjan Dwarshuis slog världsreko­rdet i flest observerad­e fågelarter på ett år, men han jobbade också för fågelskydd hela året. I Papua Nya Guinea köpte han en rödbröstad kronduva för att släppa den fri i naturen.
 ?? FOTO: MAX VAN WAASDIJK ?? HOTAD. Mindanaobr­ednäbben riskerar att förlora sina sista livsmiljöe­r, skogarna i Filippiner­na, om avverkning­en fortsätter.
FOTO: MAX VAN WAASDIJK HOTAD. Mindanaobr­ednäbben riskerar att förlora sina sista livsmiljöe­r, skogarna i Filippiner­na, om avverkning­en fortsätter.
 ?? FOTO: ARJAN DWARSHUIS ?? FäRGSPRAKA­NDE. Praktquetz­al är Guatemalas nationalfå­gel, men Arjan Dwarshuis plåtade den i Costa Rica.
FOTO: ARJAN DWARSHUIS FäRGSPRAKA­NDE. Praktquetz­al är Guatemalas nationalfå­gel, men Arjan Dwarshuis plåtade den i Costa Rica.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland