Tuff tid väntar Trump i Vita huset
Donald Trump svärs in som USA:s 45:e president i en tid då landets relation till Ryssland är ansträngd, terrorrörelsen IS är stark och få egentligen vet hur Trump ska ena Amerika och göra det ”stort igen”.
Stämningen på New York-hotellet var febrig när Donald Trump äntligen intog talarstolen för att utropa sig till segrare efter presidentvalet i november.
– Jag lovar alla medborgare i vårt land att jag kommer att vara en president för alla amerikaner, sade han.
Eldade på?
Nu, drygt två månader senare, är det dags att leverera.
Syrienkriget, Rysslandskrisen och den ansträngda relationen till den egna underrättelsetjänsten till trots blir president Trumps kanske främsta utmaning att ena befolkningen i ett USA där politiska partier under decennier glidit ifrån varandra och motsättningarna mellan minoritetsgrupper ökat.
Flera grupper, inte minst muslimer och spansktalande så kallade hispanics mot vilka Trumps valretorik var hård, fruktar att vallöften som medborgarregister och deporteringsstyrkor nu blir verklighet. Bedömare menar att Trumps buffliga retorik under valrörelsen snarare eldade på utvecklingen och frågar sig hur landsmännen ska kunna samlas kring honom.
I den handlingsplan som Trump presenterat utlovas en rad åtgärder under den första tiden i Vita huset. Högt upp på listan står invandringsfrågan. Den omstridda gränsmuren mot Mexiko ska byggas snarast, papperslösa som ägnat sig åt brottslighet ska deporteras och invandring från terrordrabbade regioner stoppas.
Trump avser också att ”rensa upp” i vad han anser är ett korrumperat Washington DC. Det ska ske genom en femårig karantän för Vita hus- och kongressanställda innan de får arbeta som lobbyister, samt begränsningar för hur länge någon kan vara kongressledamot.
Men åtgärden kan kompliceras av att de steg Trump själv vidtagit för att separera sitt affärsimperium från presidentämbetet, att lämna över styret till två av sina söner, dömts ut som otillräckliga av flera experter.
– Vi vet inte vilka hans affärspartners är, vi vet inte vilka han står i skuld till ... Jag hoppas att en internationell kris inte bryter ut i ett land där han har stora investeringar, säger Richard Painter, tidigare etisk rådgivare till president George W Bush till tidskriften Forbes.
Gudabenådad jobbmakare
Ett löfte Donald Trump upprepat gång på gång är att ”skydda amerikanska arbetare”. Det ska ske genom tuffare handelsvillkor med Kina och att USA river upp frihandelsöverenskommelser som Nafta och Stillahavsavtalet. Men att omförhandla mångåriga avtal är lättare sagt än gjort – och kommer att kräva stora insatser. Detsamma gäller det globala klimatavtal som slöts i Paris 2015 och det nukleära avtalet med Iran, som Trump också sagt att han vill backa från.
För att skapa en blomstrande arbetsmarknad tänker Trump också satsa på energisektorn, på kol och skiffer och genom att bygga oljeledningar som Barack Obamas regering stoppat, bland annat av miljöhänsyn.
– Jag kommer att bli den största
jobbmakaren Gud någonsin skapat, sade han på sin presskonferens.
Men energiinitiativen kan komma att leda till protester. Miljöorganisationer har uttryckt stor oro över att flera personer i Trumps stab är klimatskeptiker.
Ytterligare en utmaning för Trump är att riva upp och byta ut sjukförsäkringsreformen ”Obamacare”. Vad han ska ersätta den komplexa lagen med är oklart, men han säger till The Washington Post att
”alla” ska ha sjukförsäkring och att läkemedelsbolag ska tvingas förhandla om priser på medicin direkt med staten.
Brist på detaljer
Det råder inget tvivel om att Donald Trumps politik kommer att ses som kontroversiell, både i omvärlden och hemma. Många oroas över bristen på detaljer i vallöftena, hans obefintliga utrikespolitiska erfarenhet och den påtagliga beundran han uttryckt för Rysslands president Vladimir Putin. Helgens utspel, att vissa av USA:s Rysslandssanktioner kan komma att lyftas i utbyte mot en minskad rysk kärnvapenarsenal, lugnade inte.
Trump har en stor fördel i att hans eget parti Republikanerna nu har majoriteten i kongressens båda kamrar. Men den twittrande affärsmannen har inte alltid dragit jämnt med partikamraterna. De första dagarna kommer han sannolikt att jobba pragmatiskt och dra i gång projekt som det finns brett stöd för, som infrastruktursatsningar.
Trump har dock inte stöd av en majoritet av befolkningen (motståndaren Hillary Clinton fick nära tre miljoner fler röster, även om han tog hem elektorsrösterna) och hans rådgivare och blivande ministrar inte kan sägas spegla dagens mångfasetterade USA. Majoriteten i hans stab är vita män, många är förmögna och en stor andel har sitt förflutna antingen inom försvaret eller investeringsbanken Goldman Sachs.
Lägg därtill att Trump vid sin första och hittills enda presskonferens efter valet gick hårt åt presskåren och bland annat pekade ut nyhetskanalen CNN som en förmedlare av ”falska nyheter”.