Vägavgifter öppnar för operatörer
Förslaget sågas av regeringskollegerna. Orpo: Ser inte logiken
Projektet med vägavgifter mötte snålblåst i regeringen, då både Sannfinländarna och Samlingspartiet är skeptiska.
Finansminister Petteri Orpo (Saml) säger att han inte ser något tilläggsvärde i att bolagisera vägnätet och ta avgifter via operatörer.
– Jag ser inte logiken i hur det skulle komma in mer pengar, säger Orpo till FNB.
Ett bolag som ägs av staten och landskapen ska sköta det vägavgiftssystem som trafik- och kommunikationsministeriet vill trumma igenom med snabb tidtabell, enligt förslaget som minister Anne Berner (C) presenterat. Bilskatterna skulle ersättas av vägavgifter per år, månad eller kilometer. I snitt kommer det att vara lika dyrt som i dag att köra bil.
Finansieringen av transportnätet ska ses över med forcerad tidtabell. Staten har inte tillräckliga medel för att upprätthålla eller utveckla det statligt ägda transportnätet. Enligt minister Anne Berner är det viktigt att skilja på skatter och avgifter, eftersom skatter inte kan öronmärkas. Yle-skatten är det enda undantaget från den regeln.
– Nu har vi ett förbättringsförslag som är värt att granskas fördomsfritt och med tanke på resultatet, sade minister Berner när hon presenterade förslaget. Det tänkta bolagets investeringar skulle i huvudsak gå till glesbygden, inte till gatunätet i städerna. För att illustrera grundtanken tar ministern upp några exempel från de senaste decennierna: Statens telenät släpptes fritt för konkurrens, statens postnät blev Posten Abp och statens flygplatser blev Finnavia Abp.
Bolaget med arbetsnamnet Live (från ”Liikenneverkkoyhtiö”) skulle ägas av finska staten (65 procent) och landskapen (35 procent). Med lagstiftning kan man säkra att bolaget förblir i statlig ägo, bolagets aktier kan alltså inte överlåtas åt någon annan utan riksdagens samtycke. Riksdagen ska enligt planerna styra bolaget med ledning av en redogörelse som görs upp för flera regeringsperioder och uppdateras varje period. Kommunikationsministeriet ska svara för den statliga ägarstyrningen av bolaget.
Nollspel
Till en början skulle vägbolaget svara för underhåll och utveckling av det statliga vägnätet. De avgifter som tas ut för användning av transportnätet skulle i kombination med lån finansiera verksamheten. Den totala betalningsbördan för trafikanterna ska inte växa i genomsnitt, därför justeras de nuvarande skatterna.
Eftersom bollandet med skatter och vägavgifter i grunden är ett nollspel är intjäningsmodellen än så länge lite oklar, men minister Berner hänvisar till framtidsutredningar som ska ge indikationer på vilka tjänster som kan komma att behövas småningom, men också på i vilken riktning mobiliteten och trafiken kan tänkas utvecklas.
– Vi tänker inte öka kostnaderna för trafiken, och vi vill inte heller begränsa eller följa upp medborgarnas rörlighet. Förslaget utgår från att de totala kostnaderna för trafiken och transporterna inte ska öka. Man ska själva fritt få välja vilka tjänster man behöver, om det är enbart väganvändning eller ett komplett servicepaket med olika kombinationer av bil och kollektivtrafik.
Betala för tid eller sträcka
Enligt planerna ska transportnätsbolaget samla in en årlig eller månatlig avgift för väganvändningen. Avgiften används för att finansiera underhåll och utveckling av de statliga vägar som bolaget förvaltar. De kommunala och privata vägarna omfattas inte av det här.
I framtiden kan tjänsteoperatörer erbjuda ett urval valfria tjänster i olika paket. Det är ett system som till exempel telekommunikationssektorn har gjort länge. Kilometerbaserad prissättning kommer också att vara en möjlighet, men den kräver gps-positionering av fordonen. Operatören måste veta om man kör på en väg som förvaltas av transportnätsbolaget eller på en kommunal eller enskild väg.
Vägavgiften varierar med fordonets utsläppsnivå. Fordon med höga koldioxidutsläpp får högre avgift än utsläppssnåla fordon. För konsumenterna betyder avgifterna klarhet i färdkostnaderna och att de själva kan inverka på kostnaderna för sin mobilitet.
De sänkta bilskatterna skulle innebära en prissänkning på 2 000 till 10 000 euro för bilar i de vanliga storleks- och prisklasserna, paradoxalt nog en större summa för stora och förorenande bilar. Samtidigt skulle bilbranschen kräva någon form av övergångslösning som kompenserar det prisfall som redan köpta bilar drabbas av.
Ministeriets förslag går nu på remiss. På måndag öppnas också en medborgardiskussion på adressen www.dinasikt.fi. Ministeriet tar också emot synpunkter på e-postadressen live@lvm.fi.