Äldre värda bra och trygg ålderdom
samHälle Ålderdomen kommer till alla, men den kommer inte ensam. Behovet av hjälp ökar då man blir äldre. Människan är inte lika vig, snabb och stark som förr. Benen är skörare och blåmärken kommer lättare. Höga trösklar, hala gator och långa trappor är problematiska och orsakar i värsta fall fallolyckor.
År 2013 orsakade fallolyckor över hälften av olycksdödsfall. Åtta av tio fallolyckor med dödlig utgång berörde personer över 65 år. Att satsa på tillgänglighet redan i byggnadsskedet är både humant och ekonomiskt förnuftigt. Gatorna måste vara i skick och sandas, därtill kunde kommunen donera halkskydd till alla 65-åriga invånare.
En fungerande hemvård, där det finns tillräckligt med personal, ger äldre en möjlighet att bo hemma allt längre. Många hjälpmedel såsom rollator, stödhandtag och säkerhetsarmband underlättar den äldres vardag, vilket är en bra sak. Regeringen Sipilä har gett digitaliseringen och robotiseringen en ny mening.
Man vill föra vårdrobotar, medicinautomater och videosamtalsläkare med våld till äldre personers hem. Bakom detta har vi regeringens hårda sparkrav. Besparing fås då vårdpersonal ersätts med teknik och lågavlönade medarbetare och studeranden. Jag tycker inte robotar kan ersätta mänsklig närvaro och kontakt, och endast ett gott hjärta räcker inte som mätare för yrkeskunskap.
Då livslängden har ökat och man bor längre hemma är äldre i dygnetruntboende i allt sämre skick, har fler sjukdomar och demens. Samtidigt har vårdpersonalens arbetsbörda ökat, då de till exempel blir tvungna att bära kärl fram och tillbaka, ordna lager- och klädbeställningar och sköta städuppgifter. Allt detta innebär att det faktiska vårdarbetet blir lidande.
Regeringen Sipilä planerade att minska dimensioneringen inom äldrevården från 0,5 till 0,4 vårdare per klient, men under slutet av hösten, på grund av bland annat oppositionens starka motstånd, slopades tanken. Äldreomsorgslagens krav om en god vård skulle inte ha förverkligats ifall dimensioneringen skulle ha sjunkit. Di- mensioneringen är redan nu lägre än i andra nordiska länder och det skulle vara all anledning att höja den till minst 0,7. De äldre är värda en god vård och tillräckligt många vårdare.