Akut brist får Sverige att ragga lärare
Lärarexport Sverige behöver 60 000 nya lärare på bara två år och så många som möjligt tänker man värva från Svenskfinland. Undervisningsministeriet gillar inte tanken på omfattande lärarexport från Finland.
Finlandssvenska lärare har blivit högvilt på den svenska arbetsmarknaden efter att flyktingkrisen förvärrade den redan svåra lärarbristen i Sverige. Inom två år behöver Sverige 60 000 nya lärare och så många som möjligt tänker man värva från Svenskfinland. Undervisningsministeriet följer med oro den nya trenden.
I Sverige har lärarbristen redan länge varit svår och efter att tiotusentals barn och unga på flykt har anlänt till landet har lärarbristen blivit ännu mer akut. Nio av tio svenska grundskolor har brist på utbildad arbetskraft och i höstas slog svenska myndigheter fast att det saknas 60 000 lärare redan år 2019.
De svenska kommunerna gör nu allt som står i deras makt för att hitta kompetenta pedagoger och en lösning som man har fått upp ögonen för är att locka svenskspråkiga lärare i Finland att flytta till Sverige.
Katariina Treville, utredare på Lärarnas riksförbund, är väl insatt i den nya trenden: att ragga lärare i Finland.
– Eftersom vi behöver 60 000 lärare tar vi alla vi bara kan få, säger hon då HBL frågar henne hur många svensktalande lärare man tänker försöka locka över från Finland.
Eskilstuna har redan varit i Åbo och rekryterat lärare och ska senare i vår göra ett nytt större försök att värva finlandssvenska lärare då man tillsammans med Malmö och Örebro åker till Vasa där den ena finlandssvenska lärarutbildningen finns. Mariefred är en annan svensk kommun som redan i åratal har anställt lärare från Finland och nu tänker även Borås börja rekrytera finlandssvenska lärare.
50 sökte tjänster i Eskilstuna
Lisa Edholm, verksamhetsutvecklare vid barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna, har fått ett 50-tal arbetsansökningar från finländska lärare. Femton intresserade intervjuades i Åbo i november och efter det har arbetsintervjuerna fortsatt via Skype. De allra flesta som sökte anställning i Eskilstuna är finlandssvenskar.
Eskilstunas rekryteringsarbete har redan burit frukt: Den första läraren, som kommer från Helsingfors, börjar jobba på tisdag och i mars anländer nästa nyförvärv från Vasatrakten. Lisa Edholm har 100 lediga lärartjänster, men hon har gett upp tanken på att genast kunna värva så många lärare i Finland.
– Först tänkte vi att vi bums skulle anställa en massa finländska lärare, men nu hoppas jag på några riktigt lyckade anställningar som ska hjälpa oss att i framtiden rekrytera ännu fler från Finland. När man påbörjar en arbetskraftsinvandring är det viktigt att ta hand om de nyanlända på ett professionellt sätt, säger Edholm.
Borås vill ha 20–30
Per Olsson, personalchef i Borås skulle genast ha jobb för mellan 20 och 30 svenskspråkiga lärare från Finland.
– De här siffrorna gäller enbart Borås. I regionen behövs ännu fler eftersom alla kommuner har samma problem, säger Olsson som håller på och planerar hur det bäst lönar sig att gå till väga då han ska värva finlandssvenska lärare.
FSL oroat
Också vid Finlands svenska lärarförbund har man fått upp ögonen för hjärnflykten.
– Jag är oroad över lärarsvinnet till Sverige. Det är lönenivån och arbetsklimatet som lockar, säger förbundsordförande Christer Holmlund och säger att frågan har diskuterats internt inom förbundet i ungefär ett års tid.
Holmlund berättar om en helt nyutexaminerad lärare som åkte över till Sverige och lyckades förhandla sig till en lön som låg 2 000 kronor över den svenska snittlönen för klasslärare.
– Finländska lärare har i och med våra goda Pisaresultat hög status, säger Holmlund som också har funderat om det allt hårdare språkklimatet i Finland inverkar på att unga svensktalande lärare söker sig västerut.
”Studiekompisarna flyttar”
Fem före färdiga klassläraren Anna Nylund som studerar vid Åbo Akademi i Vasa och är uppvuxen i Esbo, är en av dem som allvarligt överväger att söka jobb i Sverige.
– En stor del av mina studiekompisar har valt att flytta över till Sverige eller är på väg att göra det. Jag funderar nu på för- och nackdelar med att jobba där, säger Nylund.
Hon tycker att det skulle vara ett intressant miljöombyte att bosätta sig utomlands.
– Om man väljer att ta jobb i Sverige måste man vara väldigt noga med
vilken skola man söker sig till eftersom skillnaderna mellan skolorna är stora. I sin marknadsföring lyfter skolorna fram den pedagogiska friheten. En annan fördel är att det finns möjlighet att förhandla om individuella löner.
Till nackdelarna hör att Sverige har en annan läroplan och att man inte har familj och vänner nära sig, säger hon.
”Finland utbildar inte för export”
Anita Lehikoinen, kanslichef på Undervisningsministeriet, säger att man i Finland måste vara på alerten så att det inte hos oss uppstår en situation som den i Sverige, det vill säga akut lärarbrist.
– Det är bra att finländska lärare har ett så gott rykte att de är efterfrågade utomlands, men det här betyder att våra egna kommuner hamnar i en situation där det blir hård konkurrens om de svenskspråkiga lärarna. Vi måste se till att det finns tillräckligt med lärare för egna behov, säger Lehikoinen.
Det gör Undervisningsministeriet i så fall genom att utöka antalet studieplatser vid lärarutbildningarna, men Lehikoinen säger att Finland inte vill utbilda lärare för export till Sverige. Uppstår plötsliga akuta behov av fler lärare kan Undervisningsministeriet också bli tvunget att starta upp temporära utbildningar avsedda för till exempel obehöriga lärare som kunde ta examen.
Undervisningsrådet Armi Mikkola vid ministeriet hoppas likaså att det inte blir någon massflytt av finlandssvenska lärare eftersom lärarsituationen i de svenska skolorna i Finland inte till alla delar är vad den borde vara.
– Vi följer givetvis med hur situationen utvecklas. Förstås kan vi inte förhindra våra lärare att flytta utomlands, men vi hoppas innerligt att Sverige ser till att utbilda tillräckligt med lärare för egna behov.
100 lediga lärartjänster
Som en följd av att Åbo Akademi länge hade monopol på den finlandssvenska lärarutbildningen och placerade den i Vasa, råder det lärararbetslöshet i Österbotten och brist på svenskspråkiga lärare i Nyland.
I huvudstadsregionen finns det för tillfället närmare 100 ledigförklarade lärartjänster på svenska, varav 40 i Helsingfors. Eftersom antalet svenska barn i Helsingfors ökar, har Helsingfors den här gången utlyst fem helt nya klasslärartjänster.
I Helsingfors har man lagt märke till att Sveriges kommuner har aktiverat sig på den finska arbetsmarknaden.
– Södra Finland har redan länge kämpat med att locka nyutexaminerade lärare från Österbotten och nu kommer Sverige in som en ny spelare vilket gör att konkurrensen om lärarna kan bli ännu hårdare, befarar Niclas Grönholm, svensk utbildningsdirektör i Helsingfors.
Grönholm anser att de arbetsvillkor som Helsingfors kan erbjuda lärarna är attraktiva. Han ser ännu inte att den fria lönesättningen i Sverige skulle vara ett direkt hot, men om Sverige tänker anställa 60 000 fler lärare, kan lönekonkurrensen bli ett faktum.
– För tillfället är våra löner på samma nivå som i Sverige eller bättre. Jämfört med Sverige har den finländska skolan en stor fördel: Toppresultat och utmärkt verksamhet i så gott som alla skolor, säger Grönholm.
Det här betyder att våra egna kommuner hamnar i en situation där det blir hård konkurrens om de svenskspråkiga lärarna. Vi måste se till att det finns tillräckligt med lärare för egna behov. Anita Lehikoinen, kanslichef, Undervisningsministeriet
Först tänkte vi att vi bums skulle anställa en massa finländska lärare, men nu hoppas jag på några riktigt lyckade anställningar som ska hjälpa oss att i framtiden rekrytera ännu fler från Finland. Lisa Edholm, verksamhetsutvecklare vid barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna
Södra Finland har redan länge kämpat med att locka nyutexaminerade lärare från Österbotten och nu kommer Sverige in som en ny spelare vilket gör att konkurrensen om lärarna kan bli ännu hårdare. Niclas Grönholm, utbildningsdirektör, Helsingfors