”Strafftullar räddar inte jobben”

Kina överväger motåtgärder om USA:s nye president förverkligar sina hot

Oron för ett globalt handelskrig är stor efter den amerikanske presidenten Donald Trumps upprepade hot om strafftullar och upprivna frihandelsavtal. Ett handelskrig skulle ha skadliga effekter på världsekonomin.

– Det är en vanföreställning att tro att strafftullar ska återskapa jobben inom tillverkningsindustrin, säger Etla-forskaren Markku Kotilainen.

Sett till historien har perioder av frihandel också tidigare följts av perioder av protektionism. Kotilainen tror inte att den nyvaknade protektionismen blir långvarig.

– Det finns många motkrafter, säger han.

Att frihandel är bra har länge varit en allmänt omhuldad uppfattning hos ekonomer och politiker. Redan österbottningen Anders Chydenius (1729– 1803) förespråkade frihandel i sitt verk Den Nationnela Winsten som utkom 1765. Fri handel, utan tullar och andra hinder, har ansetts minska fattigdomen och bidra till ökat välstånd.

Plötsligt verkar det här inte längre gälla. Ute i Europa har folket demonstrerat mot det transatlantiska frihandelsavtalet TTIP. Och i USA blev Donald Trump president på löften om strafftullar och upprivna handelsavtal. En våg av protektionism ser ut svepa över världen.

Teivo Teivainen, professor i världspolitik vid Helsingfors universitet, säger att motståndet mot frihandel bottnar i flera saker. I USA är det arbetarna i det så kallade rostbältet som sätter sitt hopp till Trumps löfte att återskapa jobben inom tillverkningsindustrin, de jobb som försvunnit till lågkostnadsländerna i Asien.

Miljöaktivisterna på Bryssels gator har helt andra motiv när de protesterar mot TTIP och CETA.

– Deras rädsla gäller storföretagens ökande makt i relation till de nationella parlamenten, att statens möjligheter att stifta strikta miljö- och hälsolagar begränsas om lagarna anses utgöra hinder för handeln, säger Teivainen.

Teivainen har förståelse för demonstranterna. Han är själv skeptisk mot aktuella frihandelsavtal som TTIP, TPP och CETA.

– Spontant kan man ju tycka att alla borde gilla ”fri” handel, men när man fördjupar sig i avtalen ser man att de i hög grad handlar om att öka storföretagens makt.

Professor Teivainen är överlag kritisk till begreppet frihandel, eftersom en stor del av dagens världshandel enligt honom utgörs av interna affärer inom globala jätteföretag, mellan olika avdelningar och dotterbolag.

– Företagen köper och säljer till sig själva genom så kallad intra-firm trade. Det är inte fråga om marknadsekonomi där priserna sätts utifrån utbud och efterfrågan på en fri marknad, säger Teivainen.

“Fel medicin”

När det gäller Donald Trumps protektionistiska ambitioner är många oroade över att de skall inverka menligt på världsekonomin. En av dem är nobelpristagaren Oliver Hart.

– Det är inte rätt väg att gå om man vill hjälpa dem som anser sig ha förlorat på globaliseringen, sade Hart i en DN-intervju i samband med att han i december tog emot ekonomipriset.

Av samma åsikt är forskningsdirektör Markku Kotilainen på Näringslivets forskningsinstitut Etla. Enligt honom är det en vanföreställning att tro att ökad protektionism ger amerikanerna industrijobben tillbaka, eftersom de negativa bieffekterna är så många.

– Ett stort problem är att protektionistiska tendenser sprider sig; när en part vidtar en åtgärd så reagerar motparterna. Det sätter i gång en negativ spiral vars skadliga effekter kan vara större än de inblandade räknat med. I Kina funderar nu man på motåtgärder om Trump gör verklighet av sina hot, och vad händer sedan?

Kina, Mexiko och resten av Latinamerika är de länder som i första hand drabbas av den handelspolitik som Trump aviserat.

”Ökad köpkraft och levnadsstandard”

Enligt Kotilainen är global handel en central kraft för att upprätthålla ekonomisk tillväxt. Ökad protektionism har motsatt effekt.

– Företagen strävar efter att producera sina varor på ett effektivt sätt. Om de ser att de kan effektivera sin produktion med hjälp av globalisering så är resultatet billigare produkter för konsumenterna, vilket syns i konsumenternas köpkraft och levnadsstandard.

För exportberoende Finland är handeln med USA relativt viktig, om inte direkt så åtminstone indirekt via andra länder. Finskt kunnande finns i många produkter och tjänster som når USA via andra länder.

– Om man till exempel inom den offentliga upphandlingen i USA i högre grad börjar gynna inhemskt, så får det negativa följder också för Finland. TTIP:s mål har varit det motsatta, att öppna offentlig upphandling också för utländsk konkurrens.

Många har frågat sig vad strafftullar innebär för dagens globala värdekedjor, där produkterna består av komponenter från kanske tiotals olika länder. Dagens produkter har inte ett bestämt hemland på samma sätt som tidigare. Ska USA nu börja straffa amerikanska företag vars produkter till stor del består av icke-amerikanska komponenter?

Tiderna ändras

Sett till historien har perioder av frihandel också tidigare följts av perioder av protektionism. För Finland var handeln med trävaror med S:t Petersburg betydelsefull under autonomitiden. Men kring sekelskiftet år 1900 tilltog protektionismen till följd av den politiska utvecklingen. Detsamma gällde under mellankrigstiden. I USA antogs 1930 en lag som höjde de högsta importtullarna till 60 procent. Också då var motiveringen att ”försvara jobben”. Resultatet blev ett omfattande handelskrig som fördjupade depressionen och fick krisen att sprida sig från land till land.

Efter andra världskriget har vi upplevt en epok av frihandel som Markku Kotilainen beskriver som en framgångshistoria, både för Finland och för resten av världen. Enligt Kotilainen har frihandeln i hög grad bidragit till den tekniska utvecklingen eftersom de är två företeelser som stöder varandra. Levnadsstandarden för miljoner människor har förbättrats. Från 1990-talet och framåt har många utvecklingsländers betydelse vuxit. Det gäller till exempel Kina, Indien, Indonesien och Vietnam.

Övergående fenomen

Enligt Kotilainen har erfarenheterna från tidigare epoker av protektionism varit enbart negativa. Hur Trumps handelspolitik kommer att gestalta sig är ännu höljt i dunkel. Det finns de som menar att han trots sina vallöften får svårt att gå emot sitt eget republikanska parti, som av tradition är för frihandel.

– Jag tror inte att världen fortsätter särskilt långt på protektionismens väg, eftersom det finns starka motkrafter. Jag hoppas åtminstone att protektionismens återkomst är ett tillfälligt fenomen, säger Kotilainen.

Ett stort problem är att protektionistiska tendenser sprider sig; när en part vidtar en åtgärd så reagerar motparterna. Det sätter i gång en negativ spiral vars skadliga effekter kan vara större än de inblandade räknat med.

Markku Kotilainen

forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.