Anknytningsföräldraskap går ut på att respektera barnet

Så kallat anknytningsföräldraskap har blivit en allt populärare uppfostringsfilosofi bland föräldrar i Finland.

Saga Riihinen, verksamhetsgranskare vid föräldraskapsföreningen Kiintymysvanhemmuusperheet, säger att föreningens medlemsantal har fördubblats under det gångna året och att föreningen nu har lokal verksamhet på sju orter runt om i Finland.

– Den vanligaste formen av verksamhet är informella familjekaféer. Sådana har ordnats i Esbo, Tammerfors, Björneborg, Uleåborg, Lahtis och Somero, säger Riihinen.

Medlemsantalet i föreningens diskussionsgrupp på Facebook har också ökat kraftigt. Medlemmarna trefaldigades i fjol då gruppens medlemmar ökade från 2 000 till 9 000.

Det råder en allmänt accepterad psykologisk uppfattning inom vetenskapen om att ett anknytningsförhållande skapas mellan ett barn och den vårdnadshavare som huvudsakligen tar hand om barnet. Anknytningen utgör grunden för barnets intellektuella, sociala och emotionella utveckling.

Anknytningsföräldraskap är ett redskap med vilken man lättare kan gestalta hur en trygg anknytning bildas och hur man som förälder kan stöda anknytningen. Kärnan i föräldraskapet är att man svarar på barnets behov och att en vuxen ständigt finns nära till hands för barnet.

– En baby försöker inte manipulera och man kan inte skämma bort en baby genom att visa att man svarar på babyns signaler, säger Riihinen.

Enligt Riihinen är det också en grundprincip för anknytningsföräldraskap att man respekterar barnet som människa och familjemedlem.

– I interaktionen med barn råder samma principer som i interaktionen med andra människor. Straff och belöningar och att exempelvis ljuga för barnet kan vara skadligt för interaktionen.

Det som syns utåt inte avgörande

Anknytningsföräldraskapet syns utåt på olika sätt. Bland annat vill föreningen framhäva olika aspekter av babyvård, som att föräldrar och barn gärna ska samsova, vikten av amning, att låta barnet öva på att äta fast mat med fingrarna och så kalllad kiss och bajskommunikation, det vill säga att barnet inte bär blöja. Enligt Riihinen anser många att just dessa sätt stöder anknytningen.

– Anknytningsföräldraskap handlar inte om enskilda faktorer, det är helheten som avgör, säger Riihinen.

Med lite äldre barn riktas uppmärksamheten på barnets emotionella utveckling. Man ser det som viktigt att barnet känner sig hörd och förstådd och att barnets känslor accepteras. Å andra sidan försöker man också lära barnet att respektera sina egna och andras gränser.

Liisa Keltikangas-Järvinen, professor i psykologi vid Helsingfors universitet, konstaterar att uppfostringsstilen i sig inte kommer med någonting nytt.

Inom utvecklingspsykologin har man redan flera generationer sedan konstaterat att vuxnas roll i ett föräldraskap är att få barnet att känna sig tryggt.

– Vad som krävs för att ett tryggt anknytningsförhållande ska skapas kan man däremot diskutera, säger KeltikangasJärvinen.