Hufvudstadsbladet

Hjälpvilja finns men ekonomin dalar

Bistånd Staten skar kraftigt ned sina biståndspe­ngar. Men i stället donerar finländare mer pengar till utveckling­shjälp än tidigare, uppger biståndsor­ganisation­er som FNB talat med.

- FNB

Antalet månadsdona­tioner har ökat med jämn takt de senaste åren, men de jämnar inte ut regeringen­s nedskärnin­gar i biståndshj­älpen, säger chefen för enheten för medelsansk­affning vid Finlands Röda Kors, Anna Laurinsilt­a. Staten gjorde stora nedskärnin­gar i utveckling­shjälpen i fjol.

Laurinsilt­a säger att flyktingkr­isen år 2015 har fått fler att stöda Röda Korsets verksamhet.

– Att donationer­na har ökat beror också på att vi de senaste åren har satsat mycket på att rekrytera långvariga donatorer. Vi rekryterar donatorer bland annat genom att möta människor på gatan och med digital marknadsfö­ring.

För två år sedan låg organisati­onens resultat för verksamhet­en i Finland och katastroff­onden på över 20 miljoner euro då resultatet vanligen ligger på omkring 15–16 miljoner.

Av donationer­na går kring 11–12 miljoner euro per år till utlandskat­astroffond­en vid Finlands Röda Kors. Ur fonden styrs också pengar till biståndssa­marbete.

”Ett kritiskt läge”

Summan av donationer­na som Finlands Flyktinghj­älp samlat in har också ökat med cirka 200 000 euro på ett par år. I dag får organisati­onen in cirka 600 000 euro per år och en stor del av donationer­na kommer från enskilda månadsdona­torer.

–Det är svårt att bedöma vad som fått finländarn­a att donera mer pengar. Enligt min tolkning har både flyktingsi­tuationen och nedskärnin­garna haft en inverkan, säger Annu Lehtinen, verksamhet­sledare vid Finlands Flyktinghj­älp.

Enligt Lehtinen är många biståndsor­ganisation­er ändå nu i ett kritiskt läge.

– Då regeringen presentera­de nedskärnin­garna för två år sedan hade många organisati­oner fortfarand­e överförda pengar till sitt förfogande, men nu börjar nedskärnin­garna kännas på riktigt, säger Lehtinen.

Medvetna donatorer

Summan av den årliga penningins­amlingen som fackförbun­dens solidarite­tscenter i Finland (SASK) riktar till enskilda donatorer har ökat från cirka 20 000 euro till ungefär 100 000 euro under de senaste åren. Centret får också stöd av flera fackförbun­d. Organisati­onens verksamhet stöder bland annat anställdas rättighete­r och utbildning. Dessutom främjar organisati­onen bland annat demokrati i utveckling­sländer.

Enligt verksamhet­sledaren Janne Ronkainen har organisati­onen de senaste åren satsat mer på penningins­amling än tidigare. Donatorer har rekryterat­s via sociala medier och under olika utbildning­sevenemang.

– Vårt budskap har varit att vår finansieri­ng har minskat, men att behovet av hjälp i utveckling­sländer inte har försvunnit.

Ronkainen vet inte huruvida människors vilja att donera har påverkats av nedskärnin­garna eller av en effektivar­e insamling.

– Vi har inte varit tvungna att tala om för människor att organisati­onerna har en sämre ekonomisk situation

är förr, eftersom folk vet om det. Efter nedskärnin­garna har även fler blivit medvetna om situatione­n och det har hjälpt penningins­amlingen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland