Samer missnöjda med nordiskt avtal

Många samer är besvikna på förhandlingsresultatet om en nordisk samekonvention som nåddes i slutet av fjolåret. Resultatet innehåller små framsteg men förväntningarna var mycket högre, säger Sametingsledamoten Jan Saijets.

Det är meningen att konventionen, som förberetts länge och grundligt, ska underlätta samarbetet kring samefrågor i Finland, Sverige och Norge. För att konventionen ska träda i kraft måste den godkännas av såväl de tre staterna som deras Sameting. Konventionen har fått hård kritik även av samerna i Sverige och Norge.

Jan Saijets, som bekantat sig med konventionstexten, säger till FNB att det största problemet är att samernas självstyre inte stärks och att många punkter bara är en upprepning av nuläget.

– Enligt konventionen fattar sametingen självständiga beslut i de frågor som de enligt nationell lagstiftning ansvarar för. Är det ett äkta självstyre? frågar sig Saijets.

Frågan om rösträtt

De finländska samerna grämer sig också över att kriterierna för rösträtt i sametingsvalet luckras upp. För närvarande är en person röstberättigad om minst en av hens föräldrar eller far- eller morföräldrar haft samiska som hemspråk. Den nya konventionen breddar ut kriteriet ytterligare en generation bakåt.

Å andra sidan skulle konventionen slopa den så kallade sameparagrafen, där rösträtt också tillfaller en person som har en förfäder som varit officiellt registrerad som fjäll-, skogseller sjösame. Samernas omtvistade land- och vattenrättigheter ändras inte i den nya konventionen. Saijets säger att texten ändå innehåller förbättringar i bland annat språk-, kultur och utbildningsfrågorna.

Förbättring av nuläget

På Undervisningsministeriet har man varit förvånad över de häftiga reaktionerna mot konventionen. Johanna Suurpää, direktör för ministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter, säger att konventionen inte på något vis är revolutionerande.

– Jag anser att det här är en moderat och framtidsorienterad helhet, säger Suurpää.

Saijets säger att konventionen trots allt är en förbättring jämfört med nuläget, och därför eventuellt kan godkännas i samhällsfredens och den politiska realismens namn.

– Om konventionen förkastas vet jag inte om vi någonsin får se ett nytt avtal på bordet.

Saijets är rädd för att minimirättigheterna för samerna som står inskrivna i konventionen kommer att ses som den nivå av rättigheter samer ska beviljas.

Det finländska Sametinget behandlar konventionen först i vår, eftersom texten ännu inte översatts till finska. Innan det kan konventionen redan fällas av det svenska Sametinget, som kommer att behandla den om ett par veckor.