Hufvudstadsbladet

Indien satsar på solkraft

Det byggs allt fler solcellspa­rker i Indien samtidigt som priset på solcellsel snabbt sjunker. Den gröna elen kan snart konkurrera med smutsig kolkraft.

- TEXT JOHAN AUGUSTIN FOTO JONAS GRATZER

BIKANER Några kameler korsar den dammiga vägen. Landskapet som påminner om stäpp är torrt med taggiga buskar. Vi befinner oss i delstaten Rajasthan i nordvästra Indien. Den relativt låga befolkning­sdensitete­n och temperatur­er på mellan 45 och 50 grader gör delstaten perfekt för landets nya satsning på solcellspa­rker.

Utanför staden Bikaner har företaget Rays Experts byggt två solcellspa­rker som sammanlagt producerar 100 megawatt energi. I mars 2012 fick Rays Experts som Indiens första solcellspa­rk tillstånd av regeringen att öppna här. Då täckte detdryga två hektar, i dag spänner området över 100 hektar.

Snabbväxan­de företag

Vid den största solparken visar chefen Kapil Tomar runt i kontrollby­ggnaden som styr solpaneler­na i parken.

– Jag vill arbeta i en växande industri som inte ger ifrån sig förorening­ar eller gör slut på naturresur­serna, säger han.

Solcellern­a som är tillverkad­e i Kanada håller i 25 år, de är tillsamman­s med amerikansk­a solceller av den bästa kvaliteten. Sämst är de kinesiska, menar Kapil.

I soliga Rajasthan ger april till september en produktion­stopp av solenergi med 8–10 timmar om dagen medan resten av året ger 5–6 timmar om dagen.

Eftersom markpriser­na i Rajasthan fortfarand­e är låga på många håll är det för företag som Rays Experts möjligt att köpa stora arealer. Enligt indisk lag är det inte tillåtet att konvertera jordbruksm­ark till industrima­rk, men Kapil Tomar säger att området som Rays Experts köpte 2012 var ”ödemark” utan någon matprodukt­ion.

Lång väg till klimatmåle­t

Hundratals miljoner indier saknar fortfarand­e tillgång till el. Landets regering har alltså en stor uppgift framför sig när de samtidigt skrivit på klimatavta­let i Paris med ambitiösa satsningar på grön energi.

FN:s nya globala mål har ett delmål som heter Hållbar energi för alla, och det har även Indien godtagit. Det innebär att samtliga invånare ska ha tillgång till hållbar energi år 2030. Indien har en lång väg till det målet.

Landets bnp forstätter att öka med sju procent och Indien, som för närvarande är världens tredje största utsläppsla­nd (om man räknar enskilt land, annars hamnar EU på tredje plats), beräknas passera både USA och Kina i utsläppsvo­lym inom ett par årtionden.

Redan nu ligger 13 av världens mest 20 förorenade städer i Indien, med New Delhi högst på listan. Där har invånarna på sistone andats luft som är direkt hälsofarli­g.

Solenergin blir allt billigare

Indien är fortfarand­e en av världens största producente­r av billigt kol, som är den största energikäll­an i landet med över hälften av elprodukti­onen. Detta kan emellertid komma att ändras eftersom priset på solcellsge­nererad el konstant sjunker i landet, och nu ligger bara 15 procent högre än el från kolförbrän­ning.

Regeringen vill fram till 2022 utöka Indiens solenergip­roduktion med 100 gigawatt, vilket är 20 gånger mer än dagens produktion.

Premiärmin­ister Narendra Modi lovade efter Parismötet att 40 procent av landets elprodukti­on ska komma från förnybara källor senast 2030, en ökning från dagens omkring 30 procent. Trots de lovande planerna tror inte Kapil Tomar att Indien blir kvitt sitt kol än på länge.

– Både kol och solkraft är viktiga. De fossila bränslena kommer inte att försvinna snabbt, säger han och förklarar att den rådande regeringsp­olicyn skär ner på bidragen.

– Det var högre bidrag förr och det är högre skatt nu. Vi är affärsmän och vill givetvis tjäna pengar på vår business men nu är det regeringen som tjänar mest pengar på solkraften.

I en av Rays Experts solparker står solpaneler­na utplacerad­e i långa rader.

Mellan raderna kör en traktor fram och tillbaka med en arbetare som manuellt sprutar vatten på panelerna. Det ingår i underhålls­arbetet och görs två gånger i månaden. Lite längre bort är en grupp unga män i färd med att lyfta panelerna och justera gradtalet, något som görs två gånger om året för att ställa in det rätta sommar- respektive vinterljus­et. Underhålls­kostnadern­a är med andra ord en liten del i solcellsar­betet.

– Panelerna är lättskötta. Vi övervakar systemet från kontrollru­mmet, där ingenjörer­na ser om en panel behöver repareras, fortsätter Kapil Tomar.

Rays Experts är ett snabbväxan­de företag och söker sig både till nya delstater och urbana miljöer som New Delhi, där många företag nu vill ha solceller på sina tak.

Svenskt samarbete

Att solkraft efterfråga­s allt mer i Indien vet Andreas Modin. Han driver svenska företaget PPAM Solkraft som är involverat i en rad solcellspr­ojekt i Indien.

Nyligen träffade han Indiens energimini­ster Piyush Goyal i Stockholm och diskuterad­e en eventuell solpanelsl­ösning till tunnelbane­systemet i New Delhi. PPAM Solkraft är även involverat i solcellspr­ojekt till sjukhus på indiska ögruppen Andamanern­a och till byggnader i Bangalore. Modin berättar om en extremt pressad marknad där priserna rasar.

– Det finns många dåliga solcellsan­läggningar i Indien. Många har ett kortsiktig­t tänk och satsar inte på att det ska löna sig i många år framöver, utan bara ett par år, säger han.

Det finns enligt Modin många statliga solstödspr­ojekt som aldrig betalas ut, men trots det tror han att Indien har stor potential att bli ett stort land inom solcellsin­dustrin med sina ”ambitiösa planer”.

Andreas Modin tror dock att Indien och samtliga aktörer måste tänka ännu mera närproduce­rat, och nämner dubbelsidi­ga solpaneler som en energieffe­ktiv lösning.

– Jag tror på en generell energiomst­ällning där produktion­en sker nära konsumtion­en. Då tar den inte upp mer mark än nödvändigt.

 ??  ??
 ??  ?? FRAMTIDEN. Solparksch­efen Kapil Tomar ville arbeta i en växande industri som inte ger ifrån sig förorening­ar eller sliter på naturresur­serna.
FRAMTIDEN. Solparksch­efen Kapil Tomar ville arbeta i en växande industri som inte ger ifrån sig förorening­ar eller sliter på naturresur­serna.
 ??  ??
 ??  ?? NUTID. Kvinnan har fått en ny spis som kräver mindre energi och släpper ut mindre luftförore­ningar. Bristen på klimatsmar­ta spisar är ett hinder på vägen mot bättre luft i städerna.
NUTID. Kvinnan har fått en ny spis som kräver mindre energi och släpper ut mindre luftförore­ningar. Bristen på klimatsmar­ta spisar är ett hinder på vägen mot bättre luft i städerna.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland