Utsatta fjällrävar får hjälp på traven

Miljö Fjällrävarna i de nordligaste delarna av Norden är försvinnande få. Men i år drar ett nytt projekt dragit igång, där Finland, Sverige och Norge samarbetar för en mer livskraftig stam på Nordkalotten.

Fjällräven är tundrans och kalfjällets lilla tuffing. Den klarar sträng kyla som få, men den varma, fina pälsen har också varit dess förbannelse. För hundra år sedan var skinnet så eftertraktat och jakten så omfattande att stammen krympte till en bråkdel. Trots att arten fridlystes så tidigt som 1928 i Sverige, 1930 i Norge och 1940 i Finland har den aldrig återhämtat sig ordentligt.

Långa perioder av uteblivna lämmelår, det vill säga matbrist för fjällrävarna, och rödrävens utbredning i fjällområdena ses som de viktigaste förklaringarna. I dag finns uppskattningsvis 200 till 250 vuxna fjällrävar i hela den svensk-norska fjällkedjan. I Finland rör sig bara några enstaka djur i gränstrakterna mot Norge.

Räddningsprojekt har förbättrat situationen i de svenska Jämtlandsoch Västerbottensfjällen, men i Norrbotten är fjällräven ytterst sällsynt. De små grupper som finns är vitt spridda, utan kontakt med varandra.

– I Arjeplogsfjällen har naturbevakarna arbetat delvis med samma metoder som i Vindelfjällen, så där finns absolut fjällräv. Sedan finns det några enstaka i Padjelanta och längst upp i norr, vid Råstojaure, summerar Anders Angerbjörn, professor vid Stockholms universitets zoologiska institution och ledare av lärosätets forskningsgrupp Svenska Fjällrävsprojektet.

Avelsanläggning

Men nu inleds ett projekt där Sverige, Norge och Finland samarbetar för att på sikt trygga den lilla populationen på Nordkalotten.

– Det kanske viktigaste av allt är att få en kommunikation mellan de tre länderna och att harmonisera metoderna, säger Anders Angerbjörn.

I Sverige har fjällrävsstammen hållits vid liv genom stödutfodring och jakt på rödräv. Men Norge har gått en annan väg. Där har man fångat in fjällrävar och låtit dem föröka sig i fångenskap. Unga djur har sedan släppts ut på fjället. Möjligheterna att göra detta med framgång även på Nordkalotten ska undersökas i projektet. Om det i så fall blir aktuellt att sätta ut djur även i Sverige och Finland återstår att se.

– Eftersom avelsanläggningen producerar cirka 40 unga rävar varje år så kan detta bli ett viktigt och kanske avgörande tillskott till fjällrävstammen, säger Anders Angerbjörn.

Samla bajs

Nu närmast ska antalet fjällrävar räknas, vilket konkret innebär att viltvårdare under vintern samlar in spillning för genetiska analyser. Till sommaren görs inventeringar vid de kända lyorna. I fjol föddes inte en enda kull i Norrbotten, och Anders Angerbjörn har inga stora förhoppningar inför sommaren 2017:

– 2016 var ett riktigt bottenår vad gäller föryngringar sedan gnagarstammarna kraschade 2015. Jag

tror att föryngringarna börjar öka i de sydligare områdena men jag skulle inte bli förvånad om det blir noll eller bara någon föryngring i Norrbotten.