Ukraina varnar för rysk gas
Det finns ett antal politiskt höga risker förknippade med Nord Stream II, sade Ukrainas president Petro Porosjenko under presskonferensen med sin värd, president Sauli Niinistö på slottet i går.
I Finland betraktas den planerade ryska gasledningen Nord Stream II fortfarande som enbart en miljöfråga. Men den kommer med politiska risker, säger Ukrainas president Petro Porosjenko, på statsbesök i Finland.
Finland och Ukraina undertecknade ett samförståndsavtal som gäller energi. Avtalet kommer att göra det enklare för finländska företag att få tillgång till den ukrainska marknaden. Prioriteringen kommer att ligga på effektiv energi, förnybar energi och alternativa energikällor för uppvärmning och elproduktion, trafik och industriella lösningar.
En stor del av Ukrainas statsbudget på inkomstsidan kommer från de avgifter landet får från att den ryska gasledningen till Europa går genom Ukraina. Med det planerade Nord Stream II-projektet som tillsammans med Nord Stream I kommer att göra det möjligt för den ryska gasen att ta en annan väg till Europa, förbi Ukraina. Då går Ukraina miste om transferavgifterna och denna för Ukrainas skrala ekonomi betydande intäktspost faller bort. Också EU har uttryckt sin oro över detta.
I Sverige beslöt regeringen Löfven att den inte upplåter svenska hamnar, inklusive Slite på Gotland, för projektet. Som argument anfördes uttryckligen säkerhetsaspekten. I Finland betraktas Nord Stream II fortfarande som enbart en miljöfråga, bekräftar utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen för HBL.
– Vi följer rättsstatliga principer, gasen levereras inte till oss och för oss handlar det om ett miljötillstånd, säger Mykkänen.
Ukrainas president Petro Porosjenko sade att man i avtalet om Nord Stream II kan utgå från att de principiella utgångspunkterna håller. Porosjenko utvecklade inte när- mare vad han menade med detta. Han specificerade inte heller vilka de politiskt höga risker förknippade med Nord Stream II som han betraktar som stora.
När MTV:s reporter lite senare under presskonferensen frågade om man har kunnat märka en ökad press från Ryssland på Ukraina under senare tid, undvek Porosjenko att svara på frågan. I stället talade han om cyberhot som riktas inte bara mot Ukraina utan mot hela Europa.
När det gäller den amerikanske presidenten Donald Trumps utspel om att han kunde tänka sig att lyfta sanktionerna mot Ryssland om Ryssland är villigt att delta i kampen mot terrorismen, sade Porosjenko att Ukraina har ett starkt stöd inom bägge de stora amerikanska partierna och att han inte ser att så kunde ske.
President Sauli Niinistö upprepade det han sade i TV1:s lördagsintervju nyligen: att sanktionerna uttryckligen gäller Rysslands olagliga annektering av Krim och landets inblandning i striderna i östra Ukraina. För att de ska kunna hävas krävs det att alla parter uppfyller villkoren i Minskavtalet, vilket inte har skett.
Vidare underströk Niinistö att både EU och USA självständigt har fattat beslut om vilka sanktioner som ska lågas på Ryssland.
– Självfallet står Finland helhjärtat bakom EU:s linje i den här frågan, vi har ju själva varit med om fatta beslut om dem, sade Niinistö.