Konkurrenskraftsavtalet kan bli dyrt – ”siffrorna för nya jobb fel”
Det blev dystra betyg för Juha Sipiläs (C) skötebarn – konkurrenskraftsavtalet. Regeringen har en miljard kvar om den vill balansera ekonomin, säger Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.
Regeringens bedömning av konkurrenskraftsavtalets effekter har varit orealistiska – det bedömer Rådet för utvärdering av ekonomin i sin färska rapport.
Rådet inrättades 2014 för att bedöma regeringens politik. Det leds av professor Roope Uusitalo.
Avtalet, som statsminister Juha Sipilä (C) började sparka igång redan innan regeringen svurits in, går ut på nollinje i lönerna och längre arbetstid. Regeringen räknade med att det skulle skapa 40 000 nya jobb, då effekterna av regeringens skattelättnader räknats in.
Rådet anser att en mer korrekt bedömning är ungefär hälften.
Det innebär också att effekten på statsfinanserna inte håller, anser rådet. Finansministeriet hade räknat med att lösningen skulle bli kostnadsneutral för staten men rådet bedömer att minuset kan uppgå till en halv miljard.
I stora drag bedömer rådet att riktningen är rätt, men att åtgärderna är otillräckliga.
Fler på jobb – men långt kvar
Statistikcentralen publicerade på tisdagen arbetslöshetssiffrorna för december, och de är positiva: Sysselsättningsgraden var 68,3 procent, då den vid motsvarande tidpunkt i fjol var 66,9. Över 30 000 fler finländare hade jobb jämfört med december 2015.
Men regeringens mål är att få en sysselsättningsgrad på 72 procent vilket av rådet bedöms som ”mycket orealistiskt”.
FFC:s ordförande Jarkko Eloranta frågar sig varför regeringen tittat så snävt på frågan, och fokuserat på priskonkurrensen, det vill säga kostnaderna för arbetet.
– Löntagarna har tagit ett stort ansvar för sysselsättningen genom att avstå från löneförhöjningar och betala en högre del av socialavgifterna. Konkurrenskraftsavtalet skapade stabilitet och positiva utsikter, men det är inte någon kur mot Finlands alla problem, säger Eloranta i ett uttalande.
Han fäster uppmärksamhet vid de 600 000 personer som har enbart grundskoleutbildning, och att rapporten bedömer deras sysselsättningsläge som särskilt dåligt.
– Nedskärningarna i utbildningen har inte gett Finland ett enda nytt jobb, säger Eloranta och efterlyser ändringar i utbildningspolitiken.
De grönas ordförande Ville Niinistö läser in en ”mycket grundlig kritik” mot regeringen och statsministern i synnerhet.
– Det är en grundlig kritik mot Sipilä och mot att man med enbart löner och arbetstid skulle kunna skapa jobb. Nu kan detta rentav vara skadligt för de offentliga finanserna, och det är en kritik Sipilä måste svara på. Har han äventyrat de offentliga finanserna, och också ekonomin för sjuksköterskor och alla offentligt anställda, i onödan? säger oppositionspolitikern.
– Jag är orolig för att de skattelättnader som regeringen gav, och som gynnar höginkomsttagare mer, nu leder till en press på ytterligare nedskärningar.
Sannf: ”Vill man ha tvångslagar?”
Kaj Turunen (Sannf), ordförande för ekonomiutskottet, kommer med en bredsida tillbaka på Twitter.
– Rapporten liknar mer en opinionstext än en analys, och saknar lösningar, skriver Turunen.
– Dessutom är förslagen till stor del sådana som inte är i regeringens händer, utan i arbetsmarknadens. Vill man ha tvångslagar?
Rapporten benar också ut i vilka grupper deltagandet i arbetslivet är lågt jämfört med andra länder, och konstaterar att unga vuxna kvinnor är en sådan grupp – ”en konsekvens av hemvårdsstödet”, enligt utvärderingen.
Flera oppositionspartier har efterlyst reformer i föräldraledigheterna. Utöver De gröna har också SFP efterlyst en totalreform där också gratis småbarnsfostran i fyra timmar per dag skulle vara en del av paketet. Frågan är ett tvistfrö också i regeringen, där Samlingspartiet drivit på en reform av föräldraledigheterna redan under den här valperioden.
Orpo: Tillväxten räcker inte
Finansminister Petteri Orpo (Saml) säger till FNB att den nuvarande tillväxten – som väntas vara en knapp procent i år – inte räcker för att balansera ekonomin, utan att det behövs fler åtgärder för att stärka sysselsättningen.
Redan vid årsskiftet trädde en del reformer i kraft, som en skärpt plikt att ta emot jobb, och en förkortning av den inkomstrelaterade dagpenningen. Rådet bedömer att förkortningen med 100 dagar kan har en god effekt på sysselsättningen. Effekterna av de nyaste förändringarna syns ännu inte.
Orpo säger till FNB att fokus bör vara på att stödja innovationer och utveckling, och att åtgärda det så kallade matchningsproblemet på arbetsmarknaden: att lediga jobb inte hittar arbetssökande och vice versa.
Eventuella sparbehov i budgetramförhandlingarna i vår är han förtegen om.