Åland kan slippa betala – ”seger för självstyrelsen”

Finansministeriet föreslår ett Ålandsavdrag vars konsekvens skulle bli att Åland går kostnadsneutralt genom social- och hälsovårdsreformen. Analysen av förslaget är inte klar, men det ser lovande ut, säger lantrådet Katrin Sjögren (Lib).

Den planerade social- och hälsovårdsreformen i fasta Finland ska finansieras genom statsbeskattningen, samtidigt som kommunalskatten på fastlandet sänks i motsvarande grad eftersom kommunerna slipper finansieringsansvaret för socialoch hälsovården.

Detta innebär att befolkningen på Åland skulle tvingas betala en högre statsskatt trots att motsvarande reform inte genomförs på Åland där ansvaret för sjukvården redan ligger på landskapet – samtidigt som kommunerna tappar skatteinkomster. Den så kallade klumpsumman, som Åland får från finska staten varje år, skulle höjas, men inte så det kompenserar det underskott som uppstår för Åland.

Reformen har setts som en inskränkning av den åländska självstyrelsen och motståndet mot reformen varit stark hos landskapregeringen.

Tänkt om

– Reformer som man gör på rikssidan ska inte inskränka på vår självstyrelse. Nu har Finansministeriet föreslagit ett specifikt avdrag för Åland, vars andemening är att Åland inte ska påverkas av reformen. Vi är inte färdiga med vår analys av förslaget, sade lantrådet Katrin Sjögren.

–Vi föreslog tidigare att Åland skulle få ett avdrag, men då var svaret att det skulle bli alltför komplicerat. Nu har man tänkt om och det här är en seger för självstyrelsen. Vår ekonomiska självstyrelse förblir intakt.

Sjögren säger att bakom det nya förslaget finns ett stort arbete och att det är ett resultat av de krav som landskapsregeringen har ställt på riket.

Ålandsavdraget, på 12,5 procent, görs enligt förslaget före andra avdrag från den inkomstskatt för förvärvsinkomst som betalas till staten.