Ja från parlamentet krävs för brexit
Storbritanniens regering måste gå via parlamentet för att ansöka om utträde ur EU. Klartecken från Skottland behövs däremot inte – vilket skapar rejäl ilska i norr.
Sedan Högsta domstolen i London konstaterat att det väntande utträdet ur EU inte går att sköta utan parlamentsbehandling lovar den brittiska regeringen att agera snabbt.
– Regeringen kommer inom några dagar att lämna fram en proposition till parlamentet om att aktivera artikel 50 (som i Lissabonfördraget stipulerar hur ett land ska lämna EU). Det kommer att bli ett så rakt förslag som möjligt, förklarar den särskilde brexitministern David Davis inför parlamentet.
Någon större skillnad ska det dock inte innebära, lovar regeringen.
– Vi nådde punkten utan återvändo den 23 juni i fjol (då britterna folkomröstade om att lämna). Det här utslaget ändrar inte det faktum att Storbritannien kommer att lämna EU, säger Davis.
– Våra oberoende domstolar är en hörnsten i rättssamhället ... Även om vi inte alltid håller med om utslagen så är det en grundläggande del av varje levande demokrati att den juridiska processen måste följas. Regeringen har klargjort att den kommer att respektera dom stolens utslag”, säger samtidigt justitieminister Liz Truss i ett uttalande.
”Ingen störning”?
Utslaget från HD, med rösterna 8–3, innebär dock att premiärminister Theresa May inte lika smidigt som planerat själv kan besluta om att aktivera artikel 50. Även om regeringen har en stark majoritet bakom sig i underhuset lär krav resas på att få in allehanda villkor inför kommande utträdesförhandlingar.
Oppositionen i Labour lovar visserligen ”ingen störning”, men vill ha en vitbok över regeringens planer. Och kommer även att slåss för att inte May & Co använder skattesystemet som förhandlingsvapen.
”Labour kommer att försöka få igenom tillägg till artikel 50propositionen för att förhindra att de kon servativa använder brexit för att förvandla Storbritannien till ett billigt skatteparadis”, skriver partiledaren Jeremy Corbyn på Twitter.
Nöjd Miller
Gina Miller, en av de privatpersoner som drivit på för att juridiskt utreda om inte parlamentet borde vara mer involverat, är nöjd över att frågan nu blivit klarlagd. Men hon är inte nöjd över den behandling hon själv utsatts för under vintern.
– Jag är chockad över nivån på de personliga angrepp som jag fått de senaste sju månaderna bara för att jag ställt en legitim fråga. Jag hoppas verkligen att folk i maktposition framöver kommer att vara snabbare med att fördöma dem som går över gränsen vad gäller allmän anständighet, säger Miller utanför domstolslokalen i London.
Än mer chockad – eller åtminsto ne ilsken – är Nicola Sturgeon, regional regeringschef i Skottland. Högsta domstolen har nämligen också kommit fram till att den brittiska regeringen inte behöver få sin utträdesansökan godkänd av de regionala parlamenten.
Sturgeon utlovar dock fortsatt strid.
– Det här är en fråga om demokratiska principer, säger Sturgeon, som återigen väcker frågan om det krävs en ny folkomröstning om självständighet.
– Är det bättre om vi tar framtiden i egna händer? Det är allt tydligare att Skottland måste ställas inför det valet, säger Sturgeon enligt Reuters.
Trots HD:s besked lovar hon att ”säkerställa att skotska parlamentet får möjlighet att rösta om huruvida det godkänner utlösandet av artikel 50”.