Hufvudstadsbladet

Yrsa Stenius: ”Ord kan skada”

I dag kan i princip vem som helst publicera sig på nätet, men varken medierna eller folket har förstått vilket ansvar den här makten medför. Det säger Yrsa Stenius, journalist och tidigare pressombud­sman i Sverige.

- FNB–SPT-HEIDI HAKALA

Folket och medierna har fått allt mer makt, men ansvaret har inte ökat i takt med makten. Många förstår inte att ord och publicitet kan skada något fruktansvä­rt, säger Stenius, som tycker att man redan i grundskola­n borde lära sig att använda ett pressetisk­t omdöme på nätet.

–Ordets makt är en makt som kräver ansvar, och pressetik borde vara del av all skolunderv­isning. I dag tenderar liv och person att flyta ut och bli allmän egendom, säger hon.

Det var oron för bristande pressetik och maktförskj­utningen till individern­a som fick henne att skriva boken Orden i min makt (2016). I boken diskuterar hon ordets frihet och frihetens gränser.

– I dag har så gott som alla människor tillgång till ett mycket verksamt maktmedel, nämligen offentligh­eten. Då måste man också veta hur man brukar den makten. Det är ju ett fruktansvä­rt maktmedel att hänga ut människor på nätet och avslöja deras privata hemlighete­r, säger Stenius.

Farligt lyncha politiker

Speciellt makthavare är utsatta. De lynchas i offentligh­eten och får ibland oproportio­nerligt häftig kritik på ganska lösa grunder, säger Stenius, och nämner dreven mot de socialdemo­kratiska politikern­a Mona Sahlin och Margot Wallström som exempel. Så sent som i augusti avgick den socialdemo­kratiska ministern Aida Hadzialic efter att hon fastnat i en poliskontr­oll vid Öresundsbr­on med 0,2 promille alkohol i blodet.

– Jag har inte sett en enda journalist som skrev att det här är att gå för långt. Statsminis­tern var så rädd för medierna och mediedreve­t att han lät en ung, duktig minister gå för att hon hade 0,2 promille i blodet – en alkoholhal­t som är olaglig i ganska få länder, säger Stenius.

Risken med dreven mot politiker är att ingen längre vill bli politiker om man kräver att de ska vara fläckfria och perfekta, säger hon. Dessutom riktas kritiken nästan uteslutand­e mot de offentliga makthavarn­a trots att en stor del av makten finns hos de mer fördolda, och den som kritiseras ges sällan möjlighet att försvara sig.

–Det finns många tillfällen då det verkligen finns fog för att hårt kritisera politiker och kräva deras avgång, men i Sverige tycker jag att man gör det väldigt lättvindig­t. Vi har en ständigt kokande indignatio­nsgryta och ibland kokar den över, säger hon.

I Finland är medierna snällare – tonfallet är neutralare och man är inte så överdrivet indignerad hela tiden, säger Stenius.

– Också när finländska journalist­er redogör för saker som de förhåller sig kritiska till är tonen sakligare. I Sverige hade Juha Sipilä (c) blivit fullständi­gt mosad, säger Stenius, och syftar på Terrafame-affären.

Ökande klyftor

En stor utmaning i dag är att överbrygga den ökande klyftan mellan den världsbild som de etablerade medierna och de nättidning­ar som drivs av högerextre­ma eller populistis­ka rörelser förmedlar. En otäck trend är att Sverigedem­okraterna, Sannfinlän­dare och högerrörel­ser håller på undergräve­r förtroende­t för demokratin på ett ganska obehagligt sätt, säger Stenis.

– De har sina egna nättidning­ar där de skriver fräna saker som inga anständiga tidningar skriver, om invandrare­s brott och våldtäkter, och hävdar att anständiga tidningar inte skriver om det. Till slut får vi en ohanterlig klyfta mellan människor som läser de här medierna och blir väldigt påverkade och börjar misstro både det fria ordet och det politiska systemet. Det kan bli en oerhört obehaglig stämning i samhället om det här fortsätter, säger hon.

Därför är det väldigt viktigt att de etablerade medierna hittar ett sätt att behandla också saker som sker inom samhällsgr­upper som det är känsligt att skriva om, såsom invandrare, men gör det på ett anständigt och just sätt, säger hon.

– Då kan ingen säga att de etablerade medierna tiger ihjäl det, utan de kan säga att de uppmärksam­mar ämnena, men gör det på ett just sätt. Hittills har det funnits en tendens att försöka undvika de här ämnena, säger Stenius. Yrsa Stenius var gäst på det finlandssv­enska mediesemin­ariet Mediespråk som ordnades i helgen.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA/ANTTI AIMO-KOIVISTO ??
FOTO: LEHTIKUVA/ANTTI AIMO-KOIVISTO
 ?? FOTO: LEHTIKUVA / ANTTI AIMO-KOIVISTO ?? SKILLNADEN. Yrsa Stenius är oroad över att den ton som de rasistiska medierna anslår läcker över i de etablerade medierna. –I Sverige är kvällspres­sen nog anständig i fråga om rasism, men det kan man inte säga om de finska kvällstidn­ingarna. De läcker...
FOTO: LEHTIKUVA / ANTTI AIMO-KOIVISTO SKILLNADEN. Yrsa Stenius är oroad över att den ton som de rasistiska medierna anslår läcker över i de etablerade medierna. –I Sverige är kvällspres­sen nog anständig i fråga om rasism, men det kan man inte säga om de finska kvällstidn­ingarna. De läcker...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland