Lindström: Större enheter kan trygga svensk service
Den språkliga servicen vid de större och färre tingsrätterna ska garanteras med tillräckligt mycket svenskkunnig personal, försäkrar jusitieminister Jari Lindström.
Tingsrättsreformen är nödvändig för att trygga tingsrätternas funktionsförmåga och finländarnas rättsskydd, säger arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf). Den språkliga servicen ska tryggas genom att placera tillräckligt många språkdomare, det vill säga domartjänster med särskilda behörighetsvillkor gällande språkkunskaper, och en tillräcklig mängd svenskkunnig personal vid de tvåspråkiga tingsrätterna.
Minister Lindström svarar på FNB:s frågor per e-post dagen efter att regeringen gav sin proposition om reformen som skär ner antalet tingsrätter från 27 och lägger ner tingsrättstjänsterna helt på 21 orter.
– Större administrativa enheter kan på lång sikt främja verkställandet av de språkliga rättigheterna eftersom de har bättre förutsättningar att satsa på utbildning och kompetensutveckling för personalen, säger Lindström i sitt epostsvar.
”Beklagligt om de inte vill flytta”
Lindström säger att Västra Nylands tingsrätt efter fusionen ska ha minst fyra svenskkunniga personer i kundbetjäningen och 7–10 tingssekreterare för behandlingen av ostridiga mål. Det grundar sig enligt Lindström på lagmännens egen uppskattning. Västra Nylands tingsrätt ska få fem språkdomare.
I regeringspropositionen konstateras att det är sannolikt att en del av personalen i Raseborg och Borgå inte vill börja jobba i Esbo och Vanda. Lindström säger att det inte är önskvärt att tingsrätterna förlorar kompetent personal och att det är mycket beklagligt om personalen inte vill börja jobba på de nya orterna.
– Men Nyland har ett stort befolkningsunderlag
och det finns många tvåspråkiga kommuner. Andelen svenskspråkiga, 8,3 procent, är större än i landet i medeltal. I tingsrätterna kan man också inrätta språkavdelningar där man kan satsa på den svenskspråkiga servicen.
Språkavdelning
Angående farhågorna om att det blir svårare för svenskspråkiga juridikstuderande att fullgöra tingstjänstgöring när Österbottens tingsrätt får finska som majoritetsspråk påpekar Jari Lindström att det är möjligt att inrätta en språkavdelning i tingsrätten.
För att kunna tjänstgöra vid en tingsrätt med finska som majoritetsspråk måste man ha avlagt stora språkprovet med utmärkta kunskaper i finska. Lindström säger att språkavdelningen skulle ha svenska som arbetsspråk och då skulle svenskspråkiga tingsnotarier kunna placeras där. Från och med i år är det en oberoende nämnd för domarutbildningen som utser tingsnotarierna. Den ska beakta språkaspekten.
– Nämnden kan se till att de tvåspråkiga tingsrätterna har en tillräcklig mängd svenskkunniga rättsnotarier. Det här är synnerligen viktigt för att det ska finnas språkkunniga domare att rekrytera i framtiden, avslutar Lindström.