Ta hänsyn till skillnaderna

Det är bra att Helsingfors stad i budgeten för 2017 har förberett sig för att barnmängden i staden kommer att öka. Beslutsfattarna har också tagit hänsyn till barn vars modersmål nödvändigtvis inte är finska eller svenska. Dessutom är det märkbart att anslaget till att förebygga utslagning i småbarnsfostran har ökats.

I en insändare (HS 22.12.16), skriven av tre professionella inom småbarnsfostran, berättas det att målsättningarna för småbarnsfostran inte kan uppfyllas på grund av stora gruppstorlekar och brist på personal. Enligt skribenterna påverkas barnen, de blir bland annat oroliga, av att arbetstagarna flyttar från en plats eller en grupp till en annan för att vikariera.

Ibland kan en barnträdgårdslärare bli tvungen att ta ansvar över fler än åtta barn, vilket strider mot förordningen om ansvaret för antalet barn per lärare.

Som professionell inom uppfostran är jag av samma åsikt att man borde öka på resurserna för vikariat inom småbarnsfostran så att man skulle kunna anställa mera hjälp åt personalen, framför allt män och personer med differentierad kulturbakgrund. Då kunde barnträdgårdslärarna koncentrera sig på att erbjuda barnen ”världens bästa småbarnsfostran”.

Då man anställer personal borde man ta hänsyn till de demografiska skillnaderna: till en mångkulturell grupp borde man anställa flera arbetstagare med etnisk bakgrund, som skulle samtidigt fungera som förebilder och öka känslan av säkerhet, stabilitet och en djupare kontakt mellan hem och dagvård. Män ger gruppdynamiken balans och fungerar som förebilder för unga pojkar.

Till kvalitativ småbarnsfostran hör enligt mig att barnen får öva sig i enkla sånger, spel, alfabetet och siffror på olika språk. På detta sätt kan man främja barnens språkliga utveckling samt en positiv inställning till andra kulturer och språk.