Hur kan vi dela upp vår skog
● Mina tre syskon och jag fick på 1990-talet ärva cirka 100 hektar skog. Vi har var och en lagfart på en fjärdedel av fastigheten. Skogsbilden är varierande, från skuggig granskog till kala bergsknäppar. I ungdomlig optimism kom vi i arvskiftet överens om att hålla skogen i vår gemensamma ägo så att vi sinsemellan ska avtala hur skogen ska användas. Med åren har ändå olika personlighetsdrag blivit framträdande, några av oss är väldigt snåla och vill inte lägga ned kostnader på skogen, och ingifta personer blandar sig i beslutsfattandet. Vilka lösningsmodeller ger lagen ifall det gemensamma beslutsfattandet blir omöjligt? ● Av frågan framgår att man i arvskiftet kom överens om att hålla skogen i gemensam ägo så att de fyra syskonen äger en fjärdedel var. Syskonen kan i godo komma överens om ett skifte av skogen, så att alla får ett lämpligt område. Någon eller några av syskonen kan också köpa ut de övriga från det gemensamma ägandet. Om delägarna inte kan komma överens om ett skifte, kan någon av delägarna tvinga fram en delning genom att ansöka om klyvning hos lantmäteriverket.
Klyvningen förrättas av en förrättningsingenjör, som skiftar fastigheten i lämpliga delar mellan de olika ägarna. Det är också möjligt att till exempel endast ett av syskonen låter avskilja sin andel från den samägda fastigheten medan den resterande fastigheten blir kvar i de övriga syskonens gemensamma ägo.
ägo- eller totalvärdesklyvning
● Ärenden som hör till förrättningen avgörs vid sammanträden som leds av förrättningsingenjören. Alla delägare kallas till sammanträdena. När fastigheten klyvs är det ofta så att den värdemässigt inte kan delas i exakt lika stora delar. Då kan en delägare bli tvungen att betala en ersättning i pengar åt en annan delägare, som får ett mindre värdefullt område på sin lott.
Det finns två olika sätt att genomföra en klyvning, antingen som en så kallad ägoklyvning eller som en totalvärdesklyvning. Vid totalvärdesklyvning blir penningersättningarna mellan delägarna i allmänhet mindre.
Delägarna kan under förrättningens gång framföra önskemål om klyvningen, och när ärendet framskrider utarbetar förrättningsingenjören en preliminär skiftesplan, som delägarna kan kommentera. Efter det beslutar förrättningsingenjören om den slutgiltiga skiftesplanen. När skiftesplanen har vunnit laga kraft märks de nya lägenheterna ut i terrängen. Klyvningen avslutas med ett slutsammanträde där det bestäms bland annat om hur ersättningarna mellan delägare fördelas samt om skyldigheten att betala förrättningskostnaderna. Över besluten i klyvningsförrättningen kan man anföra besvär till jorddomstolen.
Höga kostnader
● Det goda med klyvning är att skiftet blir förrättat. Å andra sidan blir klyvningskostnaderna lätt höga, då arbetet sker med timdebitering – för att inte tala om eventuella rättegångskostnader i jorddomstolen. Slutresultatet, som ibland till och med kan bero på utlottning av de olika skiftena, leder också ofta till att ingen delägare är riktigt nöjd med klyvningen.
Därför är det bättre att först försöka förhandla fram en lösning, där varje delägare får lämpliga områden. Det lönar sig att i förhandlingarna ta hjälp av sakkunniga, såsom av jurister och fastighetsvärderare, så att till exempel eventuella skattekonsekvenser blir beaktade. Ett framförhandlat resultat blir ofta som helhet bättre än ett framtvingat beslut.