Tuff rättslig strid om Trumps inreseförbud
De legala turerna kring president Donald Trumps omstridda, och nu tillfälligt stoppade, inreseförbud kommer sannolikt att sluta i Högsta domstolen. Både regeringen och de två delstater som utmanat inreseförbudet har fått möjlighet att utveckla sina argume
Gör president Trump vad han kan för att hålla USA säkert – eller bryter han mot landets grundlag genom en diskriminerande presidentorder? Det är kärnfrågan i bråket kring Trumps invandringsdekret som den senaste veckan skapat jätterubriker världen över.
Efter att en federal domare i Seattle i fredags tillfälligt stoppade presidentens inreseförbud för människor från sju i huvudsak muslimska länder skruvades stämningen upp ytterligare. Trump kallade beslutsfattaren för ”så kallad domare” på Twitter och Vita huset begärde att få stoppet omedelbart hävt av en appellationsdomstol i San Francisco. Domstolen nekade men manade båda sidor att komma med argumentation senast måndag.
De två delstater som bestridit presidentordern, Washington och Minnesota, hävdar bland annat att den bryter mot konstitutionens skrivning om att alla är lika inför lagen samt diskriminerar muslimer och människor födda i de sju länderna Syrien, Irak, Iran, Libyen, Sudan, Somalia och Jemen.
– Vårt fokus ligger på människor som lever här och som, över en natt, förlorat sin rätt att resa, besöka sin familj, forska och tala på konferenser runt om i världen, säger juristen Washington vs Trumpsom för Washingtons talan enligt tidningen The New York Times. Argumentet får ytterligare stöd av flera stora teknikbolag samt höga företrädare för Demokraterna. I inlagor till domstolen hävdar bland andra de tidigare utrikesministrarna John Kerry och Madeleine Albright att inreseförbudet äventyrar USA:s säkerhet, då det kan störa antiterroråtgärder och skapa fara för USA-soldater utomlands.
Torde överklagas
Trumpregeringen å sin sida, menar att domare inte bör fatta beslut som rör nationell säkerhet eftersom de inte har tillgång till hemligstämplad information om hot och terrorism.
Oavsett om domstolen i San Francisco beslutar att inresestoppet ska gälla eller inte lär beslutet överklagas. Då blir det den mäktiga Högsta domstolen i Washington DC som ska avgöra fallet. Men HD är en domare kort, eftersom senaten ännu inte hunnit förhöra och godkänna Trumps konservativa kandidat Neil Gorsuch. Och om utslaget i HD blir 4–4, det vill säga ”oavgjort”, är det det senaste beslutet i en federal domstol som gäller.
Tuffa frågor
Donald Trump har därmed allt att vinna på att få sin domarkandidat godkänd av senaten illa kvickt, trots att kammaren är upptagen med att förhöra hans ministerkandidater. Och efter Trumps Twitterattack mot domaren i Seattle (den som först stoppade hans inreseförbud) spås Gorsuch få ännu tuffare frågor som sitt oberoende. Trumps utspel om den ”så kallade” domaren ogillas av bland andra hans partikamrat Mitch McConnell, senatens majoritetsledare.
– Vi blir alla besvikna ibland. Jag tycker att det är bäst att avstå från att kritisera domare individuellt, säger McConnell till nyhetskanalen CNN.
Vid sidan av det 90 dagar långa inreseförbudet beslutade Trump den 27 januari om ett 120 dagar långt stopp för flyktingmottagande samt ett permanent stopp för flyktingar från Syrien. Ett flertal andra fall drivs i domstolar med anledning av dekretet.