Nu måste Europa stå enat
Marketta Mattila om att partiets nye partisekreterare hjälper omvalde ordföranden Antti Rinne rasera murar och glastak.
I ett handelskrig finns bara förlorare, och till de största förlorarna hör små, extremt exportberoende länder. Som Finland. Trumps ”America First”-politik har en obehaglig dimension av att söndra och härska. Presidenten har hyllat britternas beslut att lämna EU och önskat att andra länder ska följa exemplet.
Den risken finns redan utan att Trump uppmuntrat till det.
Det finns starka rörelser för att lämna EU i flera europeiska länder. Om extremhögerns Marine Le Pen segrar i det franska presidentvalet finns ett franskt utträde inom en sannolik händelsehorisont, och ett Frexit skulle med största säkerhet vara slutet för EU.
Ett splittrat Europa är ett svagt Europa och spelar i händerna på axeln Trump-Putin.
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk ser mycket allvarligt på läget och gjorde ett osedvanligt skarpt uttalande i veckan, då han i ett brev till medlemsländerna beskrev läget som alarmerande och att ”utmaningarna som EU står inför nu är de farligaste någonsin sett sedan Romfördraget undertecknades”.
Man borde naturligtvis applådera ett närmande mellan de två stormakterna USA och Ryssland. Dialog och samförstånd är viktiga instrument för avspänning.
Men om den dialogen sker på bekostnad av att Europa lämnas åt sitt öde och världen delas in i intressesfärer uppstår nya faror, i allra grad för ryska randstater.
Vasabladet Henrik Othman om Donald Trumps första tid vid makten. De senaste åren har riskerna med den våldsbejakande islamismen fått störst uppmärksamhet i samhällsdebatten. Det är fullt förståeligt med tanke på de stora terrordåd som har skakat Europa och de hundratals svenskar som har anslutit sig till jihadistiska grupper. Men hotet från nazisterna får inte glömmas bort. Expressen om att bombattacker i Göteborg visar att samhället måste reagera när vitmaktrörelsen ökar sin aktivitet.